DELA
© Nya Åland

Andraspråk är en internationell term

Med anledning av artiklarna om lagtingets debatt om integrationsprogrammet och termen Svenska som andraspråk samt hemspråksundervisning vill jag här kortfattat försöka belysa begreppen enligt definitioner som görs inom språkforskningen.

”Svenska som andraspråk” (Second Language – L2) är en svensk översättning av en internationell benämning på språk som personer med annat ”modersmål” eller gamla benämningen hemspråk (First Language – L1) lär sig efter tre års ålder. Det syftar alltså främst på när och hur individen lär sig språket och inte vad som talas i samhället.

I största delen av världen är människor flerspråkiga, det vill säga att de växer upp med flera språk parallellt. Det är bara här i Nordeuropa som majoriteten är enspråkig. Åland är ett av de få ställen i världen som är helt enspråkigt enligt lag. Bland de inflyttade på Åland finns det däremot många som har flera språk som förstaspråk och sedan lär sig svenska som andraspråk i svenskspråkig miljö på Åland i syfte att socialiseras in i samhället. De kan också ofta andra andraspråk som engelska.

Språkforskningen skiljer vidare på ”Svenska som andraspråk” och ”Svenska som främmandespråk” så att andraspråksinlärning sker i det land där inlärarspråket talas av majoriteten och innebär en socialisation in i det nya språket, medan främmandespråksinlärning sker utanför miljön för inlärarspråket, typiskt i skolan eller på universitet utomlands. Beteckningen andraspråk är också den gängse övergripande termen (Hammarberg i ”Svenska som andraspråk” 2013 av Hyltenstam m.fl.).

I Sverige studerar man ämnet ”Svenska som andraspråk” vid universiteten om man vill jobba som lärare för inflyttade oberoende av ålder och skolform. Sedan får man behörighet att undervisa på olika stadier och i olika skolformer beroende på erhållna högskolepoäng. För att undervisa vuxna i skolformen ”Svenska för invandrare – Sfi” samt barn i förskolan och grundskolans åk 1-6 behövs 30 hp. För ungdomar i åk 7-9 och vuxna på ”Grundvux vid Komvux” krävs 45 hp och gymnasiet 90 hp.

På Sfi lär sig vuxna grundläggande vardagssvenska för att klara sig i samhället och hos oss på Åland för att avlägga Allmänna språkexamina i svenska på mellannivå för medborgarskap i Finland. I Sverige har man Grundvux som ger vuxna inflyttade motsvarande kunskaper i svenska och skolämnena som ungdomar får i grundskolan och är studieförberedande.

Sfi och vardagsspråket räcker alltså inte för att klara av mer avancerade arbetsuppgifter eller studier på gymnasienivå, där språket är abstrakt och avancerat även på yrkesprogrammen. Det tar ca 5-8 år för ungdomar över 11 år och vuxna att lära sig skolspråket på svenska. Forskningen visar också att det går snabbare om man behärskar skolspråket och kunskaperna på sitt modersmål eller hemspråk.

Gabriella Nordlund

Svensklärare på integrationsutbildning vid Ålands yrkesgymnasium; nationell intervjuare i Allmänna språkexamina i svenska från Jyväskylä universitet; studerande i Svenska som andraspråk vid Högskolan i Gävle och i juni behörig för Sfi samt åk F-6 i Sverige med tidigare Sfi-lärarerfarenhet från Medis på Åland 2007-12.