DELA
© Nya Åland

Andra får stå för nedskärningarna

Nu har vi fått lite information om hur ÅHS ska spara två miljoner. En arbetsgrupp vill att man skall öka självfinansieringsgraden från 8,2 procent till 10 procent det vill säga avgifterna för de sjuka kommer att öka med 22 procent.

Budgetunderskottet är 17,6 miljoner och landskapsregeringen måste spara. Åland har kanske väldens största offentliga sektor, relativt sett, och där hade väl många förväntat sig stora och svåra nedskärningar. Men jag börjar nu se en röd (?) tråd i regeringens politik. Landskapsregeringen vill tydligen att andra skall stå för en stor del av nedskärningarna.

Tidigare valde landskapsregeringen att skära ner landskapsandelarna till kommunerna med 4 miljoner och ”bidrag till invånare” med 700 000 och nu vill landskapsregeringen alltså höja avgifterna för de sjuka med 700 000 och därmed höja självfinansieringsgraden till 10%.

I samband med behandlingen av tilläggsbudgeten så lade Åländsk Demokrati in en finansmotion bland annat med syftet att frågan om självfinansieringen för skärgårdstrafiken. Vi är absolut inte motståndare till trafiken, men har svårt att förstå varför den skall subventioneras med 95% medan sjukvården ju tydligen ”enbart” skall subventioneras med 90%.

700 000 euro per år betyder 2 800 000 miljoner under en mandatperiod. Som av en händelse valde landskapsregeringen tidigare att satsa 2 700 000 euro i stöd till vindkraftsföretagen. Då noterade jag att landskapsregeringen tar av de mindre bemedlade och ger till företagare. Nu kanske jag kan tillägga: landskapsregeringen tar av de sjuka och ger till företagare.

Av någon anledning uppfattas detta som en ”social-liberal” politik. Det skulle vara intressant att veta hur en åländsk högerpolitik skulle se ut.

Åländsk Demokrati ville sänka lagtingslönerna med 5%, men ingen social-liberal ville understöda det.

Åländsk Demokrati lade in en finansmotion om att ge ett pensionärsarvode till folk- och sjukpensionärerna, men landskapsregeringen vill istället höja deras avgifter och låta barn och unga gå gratis till sjukvården. Finns det en risk för överutnyttjande på bekostnad av verkliga behövande?

Av en för mig outgrundlig orsak brukar journalisterna kalla vår politik för ”extremhöger”. Med min begränsade parlamentariska erfarenhet, så blir nog detta med höger och vänster inte riktigt klart.

Lite intressant är det också när ÅHS sparbeting nu presenteras. De presenteras av lagtingsledamöterna Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) Ingrid Johansson (Lib) och Carina Aaltonen (S). Arbetsgruppen består av åtta medlemmar, varav (av namnen att döma) två är män och sex stycken är kvinnor. Vart tog den annars så viktiga könskvoteringen nu vägen?

Konturerna av den social-liberala politikens ansikte börjar skönjas.

Så småningom kommer landskapsregeringen att konkretisera sitt förslag om hur man vill skära 700 000 från ”bidrag till invånare”. Jag är rädd för att det är samma grupper, som får ytterligare ett slag i ansiktet.

Åländsk Demokrati

Stephan Toivonen

Estoril