Alltid Ålands bästa för ögonen
Lagtingsledamot Harry Jansson angriper förvaltningens tjänstemannakår på ett sätt som jag i egenskap av högsta ansvariga tjänsteman inte kan låta passera obemärkt. En lagtingsman åtnjuter något slags immunitet i sättet att kommunicera på det politiska planet och i media medan tjänstemännen är skyldiga att agera utifrån vad Tjänstemannalagen stipulerar. Det gäller också i hur man väljer att kommunicera i offentligheten.
Lagtingsman Harry Jansson, som företräder oppositionen, kommer att få svar på det ställda spörsmålet under veckan varför jag inte kan föregripa innehållet i landskapsregeringens svar i denna insändare. Jag ska ändå bemöta sådant som inte återfinns i spörsmålet.
Det första gäller frågan om tjänstefel. Den diskussionen skulle jag helst slippa att föra i offentligheten men eftersom den förs på tal i insändaren och i en tidigare så väljer jag att kommentera det rent allmänt.
Tjänstemannalagen ger vissa befogenheter för landskapsregeringen eller förmannen att åtgärda en oönskad företeelse. Det sker genom ett disciplinärt förfarande (10 kap i TjL). Ett disciplinärt straff får inte påföras innan ärendet är handlagt i tjänstedelegationen. En historisk tillbakablick ger vid handen att då ett disciplinärt förfarande inletts har tjänstemannen handlat mot tjänsteplikten på ett ganska så gravt sätt. Det är en rätt dramatisk åtgärd ofta som en följd av ett grovt förfarande eller långvarigt missbruk. Tjänstemannens skyldigheter beskrivs i kap 3 i vilken § 14 kan åberopas exempelvis om ett disciplinärt förfarande åberopas. Utan hinder av andra bestämmelser i TjL kan förman tilldela tjänsteman anmärkning. Det kan ske skriftligt eller muntligt och är nödvändigtvis inte en offentlig handling. I det aktuella fallet kan jag säga att jag har fortsatt förtroende till de tjänstemän som är sakkunniga i frågan.
Ett bättre sätt att utveckla arbetsprocesser är att utvärdera dem och på basen av dem vidta lämpliga åtgärder som mynnar i att processen förbättras i en önskad riktning. Ett sådant förfarande är ofta motivationshöjande och leder mycket fortare till önskade resultat. Medarbetarsamtal är också ypperliga tillfällen att ge respons i båda riktningarna. Ett bra medarbetarsamtal ska bl.a. utmynna i ökad effektivitet på arbetsplatsen och ökat välmående.
Det andra gäller informationen till eller snarare kommunikationen med Ålands lyceum. Vi har mycket uppenbart misslyckats på den punkten i och med att landskapsregeringen inte remitterade det tidigare brevet från UHR till Ålands lyceum. Däremot är det knappast en nyhet för undervisningsrelaterad personal vid Ålands lyceum att GY11-reformen i Sverige skulle innebära en förändring av meritvärderingen. Hur den skulle förändras visste ingen, men alla förstod nog att det skulle ske en skärpning eftersom hela reformen gick ut på det. Däremot kände säkert inte många föräldrar till det. Skärpningen gäller också svenska studerande vilket innebär att det slutligen återstår att se hur utfallet ser ut efter ansökningstidernas utgång. Myndigheten UHR ger lika litet som andra myndigheter ut beredningsmaterial innan remiss varför det inte fanns något att informera om innan remissen.
Under alla dessa år jag varit med om åtskilliga svängar i den här saken vet jag av att såväl politiker som tjänstemän alltid haft det åländska samhällets bästa för ögonen.
Rainer Juslin
Avdelningschef
