DELA

Ålandskompostens miljöpåverkan

Under en lång följd av år, ja ända sedan starten, har Ålandskompostens miljöpåverkan varit ett ständigt aktuellt ämne, både för myndigheter och närboende. Men man har tyvärr inte kommit tillrätta med problemen, utan frågan har numera blivit som en följetong utan slut.

I något skede har det utlovats att anläggningen skall byggas in i en hall för att minimera de negativa effekterna för omgivningen, men de planerna är tydligen lagda på is, för ännu har ingenting gjorts åt den saken. I stället komposteras illaluktande animaliska biprodukter , såsom slaktavfall från djur och fisk, i långa plasthöljen, ute under bar himmel.

Stundom sönderhackas plasthöljena av fåglar, varför risken är stor dels att avfallet förs omkring, dels finns också en smittorisk, då avfallet i höljena inte till alla delar uppnår den upphettningsgrad (70 C under minst en timmes tid) för dessa produkter, varom stadgas i biproduktförordning (EU) nr 142/2011, som man är skyldig att följa även på Åland.

Enligt nämnda förordning skall komposteringsanläggningen vara utrustad med en komposteringsreaktor eller förslutet utrymme som biprodukterna skall passera . Där skall även finnas installationer för övervakning av temperatur och tid, samt anordningar som registrerar mätningsresultaten från övervakningen. Men också ett säkerhetssystem som skall förebygga en otillräcklig upphettning av biprodukterna.

Maximal partikelstorlek i komposteringsanläggningen får vara högst 12 mm. Även Evira påpekar i sitt utlåtande av den 4.5.2016 att minimitemperaturen i den slutna komposteringsprocessen skall vara 70 C under en timmes tid.

Under de år som komposteringsanläggningen funnits i Gunnarsby har närboende gjort otaliga framstötar till myndigheterna om de problem som anläggningen ger dem. Framförallt är det stanken från förruttnelseprocessen av slakteriavfallet som periodvis gör situationen ohållbar.

Men i praktiken händer det inte så mycket. Myndigheten åker till Ålandskomposten, gör vissa kontroller, kommer med vissa påpekanden, och sedan händer det inte så mycket. Tyvärr.

Anläggningen är viktig för Åland, påpekas det från politikerhåll. Ja, det är bra för de företag och anläggningar som producerar animaliska biprodukter och annat avfall, att vi har en komposteringsanläggning på Åland, och inte behöver skeppa bort detta avfall till anläggningar utom Åland.

Men för den skull skall inte enskilda, privata familjer utsättas för lidande, och myndigheterna skall inte åsidosätta de lagar och regler som finns till just för att skydda enskilda människor för rättsövergrepp. Blott för att enskilda företag skall ha mindre kostnader och kunna uppvisa större vinst.

Det är på tiden att både Ålandskomposten och Landskapsregeringen tar sitt ansvar, och ser till att Eus regelverk uppfylls för hur en komposteringsanläggning för animaliskt biavfall skall skötas.

Runa Lisa Jansson