DELA

Åländsk utbildning kostar

Alltför ofta får man höra att en av orsakerna till landskapets dåliga ekonomi är att kostnaderna för utbildningen på gymnasialstadiet i sin helhet belastar landskapsbudgeten medan motsvarande utbildning i Finland bekostas av kommunerna. Detta är inte sant.
Yrkes- och gymnasieutbildning i Finland finansieras med statsbidrag och egna inkomster. De flesta yrkesutbildande skolor klarar sin verksamhet på det statliga enhetspriset genom att de skapat effektiva skolenheter med rationella ledningsorganisationer. Enhetspriset täcker både drift- och investeringsutgifterna.

Eftersom den åländska utbildningen numera är en kopia av rikets, trots den egna lagstiftningen och egna läroplansgrunder, så är det logiskt att samma system med enhetspris även tillämpas på Åland. Enhetspriset detta år för gymnasierna är 6 705,00 euro och för yrkesutbildningen 11 137,00 euro per studerande. Enhetspriset höjs om skolan ordnar specialundervisning samt boende och skolskjuts.
Enligt utbildningsstyrelsens finansieringsmodell så skulle anslaget för Ålands gymnasium beräknas till 11 168 850,00 euro. Alltså 420 stud. x 6 705,00 (lyceet) 750 stud. x 11 137,00 (yrkesgymnasiet).

I budgeten för år 2013 har Ålands gymnasium hittills beviljats 16 780 000,00 euro för sin verksamhet.
Att lägga ner utbildningsprogram för att balansera landskapsbudgeten är en farlig väg att gå. Jag kan aldrig tro att vi har politiker som vill försämra möjligheten för våra ungdomar att få en yrkesutbildning på hemmaplan? Vill ni tvinga 15-16 åringar att flytta från Åland? Vem vill bo på en ort där man inte kan utbilda sig. Nej, det finns andra sätt att spara.

Banta den oproportionellt stora ledningsorganisationen för Ålands gymnasium. Jämför gärna organisationen med liknande skolors organisation i Finland.
Avsluta periodiseringen av yrkesämnena omgående. Periodiseringen blev en dyr historia.
Periodisering av yrkesämnena är en modell som inte stöds av utbildningsstyrelsen i Helsingfors. Den strider mot helhetstänkandet i rikets examensgrunder som Ålands yrkesgymnasium tillämpar.

Tjänstekollektivavtalets utformning av hur lärartimmarna räknas fram måste förändras. Nuvarande uträkningsmodell är både orealistisk och dyr.
Utarbeta en finansieringsmodell som bygger på ett enhetspris per studerande som liknar utbildningsstyrelsens modell. Ett effektivt sätt att styra kostnadsutvecklingen för utbildningen.
Sture Skogberg