DELA

Ålandsavdraget – bra eller dåligt?

Finansministeriet föreslår att det skall införas ett Ålandsavdrag på 12,5 procent i statsbeskattningen för att neutralisera effekterna av Social- och hälsovårdsreformen på Åland som genomförs i Finland. Om det är ett bra eller dåligt förslag är ännu för tidigt att säga eftersom Ålandsavdraget bara är en del i ett större paket. Som jag ser det måste självstyrelsen respekteras och åtminstone följande större principiella frågeställningar klargöras;

1. Är 12,5 procent rätt nivå på kompensationen, vi har ännu inte fått se de bakomliggande siffrorna och beräkningarna.

2. Finansministeriet anser att avräkningsbeloppet skall sänkas – till vilken nivå skall avräkningsbeloppet (idag 0,45 procent) då justeras? Och hur kommer skattegottgörelsen att påverkas? Kring det här har ännu inte några förhandlingar genomförts.

3. Vilken status får avdragslagen, blir det en vanlig skattelag som kan ändras med enkel majoritet i riksdagen? Hur skydda den mot politiska nycker och populism?

4. Hur skall dynamiken fungera om kostnaderna för Social- och hälsovården stiger i Finland. Stiger då också Ålandsavdraget?

5. Hur slår det på individnivå när man blandar ihop statlig progressiv beskattning med kommunal proportionell beskattning?

6. All övrig lagstiftning som ingår i Social- och hälsovårdsreformen, vilka ekonomiska effekter kan det få på Åland?

7. Osäkerheten kring EU:s syn på avdraget.

Som jag ser det återstår det många, och säkerligen svåra förhandlingar samt överväganden innan man kan säga att finansministeriets mailförslag är acceptabelt som en temporär lösning fram till att vi får ett nytt och mera hållbart ekonomiskt system.

Roger Nordlund

Lagtingsledamot