DELA

Ålands landbaserade turism 2030 Del II

Den landbaserade turismen har en stor betydelse för vårt näringsliv och vi tar den kanske för given?

Hur ser verkligheten ut? Har vi en utveckling eller avveckling av landturismen?

Från 2009 har antalet inresande minskat med 10%.

Men det värsta är att antalet övernattningar har minskat i förhållande till antalet inresande; från 0,4 för tjugo år sedan till 0,2 idag, trots att det byggts två simhallar, en allhall, ett Alandica, och ett sjöfartsmuseum osv.

Om trenden fortsätter så kommer vi inte att ha några övernattningar om tjugo år.

Därför lämnade jag in en motion med förslaget att LR ska låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland. Vi behöver en förändring – nu!

Hur rapporten ska se ut vet jag inte. Det är något, som utredaren får ta reda på. Då LR har råd med ytterligare en utredning om kommunstrukturen, så måste den även ha råd med en utredning om landturismens framtid.

Denna måste göras av någon utomstående, eller någon med integritet för att kunna gå emot alla gamla sanningar, och traditioner och även starka aktörer i branschen. Det behövs någon med hög integritet och som vågar tala klarspråk.

På samma sätt som Jakob Lines förändrades från att vara en ”turistfälla” som drog in pengar till Jakobstad, så har sjöfarten, som baserar sig på skatteundantaget, i allt högre grad blivit den som drar mest nytta av skatteundantaget, medan den landbaserade turismen verkar ha satts på undantag. Vi måste ändra på detta och sätta Åland först!

Vi måste fråga oss varför vi fick skatteundantaget, och vad vi vill göra med det.

De flesta som reser med taxfree-fartygen passerar Åland utan att ens märka det. Barerna stänger inte ens. Turlistorna har ändrats, så att kryssningsresenärerna inte ens hinner gå iland. Vi har även haft ändringar i reglerna för taxfree-handeln. Kryssningsresenärer, som reser tillbaka 09.00 lär inte spendera någonting i Mariehamn.

Hur vill vi ha det i framtiden? Jag förstår att rederierna säljer olika slag av resor. Till och från Åland, kryssningar och pic-nic-resor. Jag förstår att vi varken kan eller ska förbjuda någon av dem, men frågan är om vi vill försöka föra en dialog med rederierna för att ändra på reglerna. Kan vi? Skall vi? Det är aktuella ord inom politiken.

Vi vet att vi kan. Och jag anser att vi ska sätta Åland först!

Vi kan jämföra med bilindustrin, som har sina miljöproblem. Politikerna vill kanske att de bilar, som säljs ska avge ex 300 gram koldioxid i medeltal, vilket industrin kan lösa på två sätt. Genom att enbart tillverka små bilar eller genom att tillverka stora bilar men även elbilar, men så att utsläppen i medeltal blir 300 gram.

På samma sätt kunde vi ha en dialog med rederierna så att de genom prissättning, och marknadsföring osv ser till att en större andel av resenärerna går iland. Åland fick skatteundantaget och vi måste sätta Åland först!

Ett exempel från Portugal. Flygbolaget TAP är populärt för dem, som skall till Brasilien. Nu har TAP infört ett system att man kan stanna fem nätter i Lissabon under mellanlandningen utan extra kostnad för flygstoppet.

Här är det tvärtom. Ålänningarna vet ju att det är billigare att kryssa med färjorna från ändhamn till ändhamn, än att hoppa på under vägen.

Jag föreslår nu att LR nu borde låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland. Tidpunkten är lämplig, då ÅSUB just nu inlett en ny turiststudie. Den, som gör denna strategiska marknadsundersökning, kommer att ha få färsk statistik och kan kanske även kan låta ÅSUB göra specialanalyser.

Skatteundantaget är nyckeln till färjtrafiken till och från Åland. Men då landturismen sedan tjugo år har minskat sin andel, så är den stora frågan om skatteundantaget även kan bli en av nycklarna i denna strategiska marknadsundersökning.

Därför blev mitt förslag till rubrik:

”Ålands landbaserade turism 2030 – En vision i ljuset av skatteundantaget.”

Men det skall vara Åland first.

STEPHAN TOIVONEN

ÅLÄNDSK DEMOKRATI