DELA

Ålands kommunförbund sköter sina lagstadgade uppgifter

Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund beslöt 25 januari att kalla till en pressinformation för att belysa de många oklara sakfrågor som finns i anslutning till de många pågående processerna som rör de åländska kommunerna.

Vi försöker här belysa den situation som de parallella reformprocesserna enligt vår uppfattning leder till med utgångsläge ifrån KST-lagen. Vi motsätter oss inte någon av dessa reformer, däremot anser vi oss ha både rätt till och anledning att kritisera det sätt på vilket reformerna genomförs.

Kommunernas socialtjänst  – KST

De åländska kommunerna kan senast 30 september 2017 ge förslag om att organisera socialvårdsområden på frivillig väg. Ges inga förslag, eller godkänns inte förslag, träder kst-lagens del 2 ikraft med tvingande organisering i kommunalförbund.

Ålands landskapsregering (ÅLR) har enligt lagen vetorätt mot förslag till socialvårdsområden som läggs fram, och när kriterier för socialvårdsområden saknas är processen beroende av vilka signaler regeringen ger.

Under hösten 2016 signalerade ÅLR att man tolkar lagen mycket snävt, vilket bland annat ledde till att regionala samarbetsinitiativ från kommunalt håll lades på is.

Kommunerna, inklusive Mariehamn stad, har begärt att Ålands landskapsregering skall pausa KST-processen, eftersom det är oklart hur KST påverkas av de andra pågående reformerna.

KST och kommun(struktur)utredningen

ÅLR har valt att upphandla en omfattande utredning av den åländska kommunstrukturen. Kommunstrukturutredningen initierades kort efter att KST-processen blev lag under början av fjolåret, vilket innebär att KST-lagpaketet inte beaktar kommunstrukturreformen.

Kommunerna har i någon mån medverkat i processen, och nästa steg i utredningen presenteras i slutet av februari. Det finns en avvaktan på kommunfältet eftersom samarbetsområden för KST kan visa sig avvika från kommunstrukturutredningens förslag till framtida kommunindelning, vilket påverkar förutsättningarna för att i tid komma överens om en lösning för KST

KST och landskapsandelssystemet

Reformen av landskapsandelssystemet har pågått under några år och befinner sig nu i lagberedningsskedet. Förändringar som föreslås till systemet är omfattande, förenklat förskjuts tyngdpunkten i systemet jämfört med det nuvarande.

Det finns två olika, sinsemellan helt inkompatibla, förslag till finansieringsmodeller för KST. Den ena återfinns i Kst-lagpaketet del 2 som är antaget av Ålands lagting men som ännu inte trätt i kraft, den andra i utredningen som ligger till grund för ett nytt landskapsandelssystem.

Systemen bygger på olika beräkningsgrunder och fördelar olika mycket pengar, men framför allt är det ännu oklart vilket av systemen som träder i kraft, och det inverkar på möjligheterna att beräkna en budget för socialvårdsområdena och därmed möjligheterna för kommunerna att veta vad de tar ställning till.

Lagförslaget till nytt landskapsandelssystem har försenats och är utlovat till april. Det innebär en stor brådska om förslaget skall hinna behandlas i lagtinget och träda i kraft 1 januari 2018. Det är också mycket viktigt att förslaget hinner behandlas som remiss i kommunerna eftersom verkningarna för enskilda kommuner är långtgående.

För att sammanfatta så råder stor oklarhet kring ordningsföljd och prioriteringar för de reformer som är aktuella just nu, och behovet av klargörande beslut är stort. I detta fall handlar det om frågor där bara Ålands landskapsregering kan klargöra ordningsföljden för reformerna.

Ålands kommunförbund existerar med stöd av 13 kap Kommunallagen för Landskapet Åland, och en av de främsta uppgifterna är att bevaka kommunernas intressen i förhållande till Ålands landskapsregering.

Skulle vi inte reagera på den situation med parallella reformer och stora öppna frågor som för tillfället råder så skötte vi inte våra uppgifter.

Håkan Lundberg

Förbundsstyrelsens ordförande, Ålands kommunförbund

Magnus Sandberg

Förbundsdirektör, Ålands kommunförbund