Åland som förebild för Krim
Ålands demilitarisering efter Krim-kriget (1856) och Ålansdskonventionen (1921) har igen världspolitisk aktualitet.
Det är knappast sannolikt att krisen i Ukraina får en snabb lösning. Lyckligtvis framstår inte heller de värsta scenerierna, med fullt krig eller regelrätt inbördeskrig som sannolika. Snarare får vi väl frukta en längre tid av oro med allvarliga följder särskilt för den vanliga ukrainarens vardag när ekonomin är i spillror och den sociala situationen spänd. Under de förhållandena är det inte utan sin betydelse om folkrörelser, intellektuella och enskilda politiker, även när de inte uttalar sej med tung makt bakom sej, kan bidra till att väcka hopp om att goda lösningar är möjliga att uppnå utan vapenskrammel och våld.
I det sammanhanget är jämförelsen mellan Krim och Åland intressant. Det skadar inte om vi kan dra lite växlar på de historiska och ge ografiska paralleller som Krimkriget för 160 år sedan och hanteringen av Ålandsfrågan i Nationernas förbund ger en grund för. Av Ålandslösningens tre pelare, demilitarisering, neutralitet och autonomi, är autonomin den som på kort sikt har den största aktualiteten. En stark autonomi för Krim inom Ukraina hör till de alternativ som redan ligger på beslutsfattarnas bord. I det sammanhanget kan Ålandslösningen påminna om betydelsen av att autonomin knyts till en av Förenta nationerna och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, en del av FN-systemet) uppbackad folkrättslig neutralitet, inte bara till en stormaktsöverenskommelse.
Krims demilitarisering däremot framstår förstås vid en första anblick som en utopi. Ändå gäller även i en krass realpolitisk analys att Rysslands och Ukrainas objektiva militära intressen går att ta tillvara utan militär närvaro på Krim-halvön. Här står givetvis starka psykologiska faktorer i vägen. Men sådant kan också förändr as. Vi lär oss av historien att upplevelser av stora kriser kan skapa ett överraskande utrymme för snabba förändringar i vad som anses möjligt och önskvärt. I tider av förändring kan goda idéer därför ibland få stor betydelse.
En Ålands-lösning för Krim – neutralitet (som kan syfta till demilitarisering på lång sikt) med autonom status under Förenta Nationernas, Ukrainas, och Rysslands gemensamma beskydd – är en idé som nu kan vara värd att lyfta fram och pröva i diskussionen.
Thomas Wallgren
Fil. dr. docent,
Helsingfors
Sommarålänning, Föglö
