Åland 100 år 2022, javisst
Grattis. Men vad blir politikernas gåva till Åländska folket? Då utöver den nya självstyrelselag som är på gång.
Lyfter man blicken lite ser man att ett totalt nytänkande avseende både Lagting och den praktiska driften, grundat på lagstiftningen, behöver göras för Ålands bästa.
Kortfattat behöver Åland nu göra en övergripande total inre renovering både juridiskt och inte minst tankemässigt. Det här för att sedan mer enat och med full kraft kunna gå vidare avseende Ålands utveckling även självstyrelsepolitiskt, samt även vidare mot ännu högre mål.
Som det är nu används oerhört mycket tid och kraft till sådant som kan effektiviseras utan att nagga varken demokrati och service över hela Åland i kanten. Ja man kan t.o.m. förbättra dessa.
Hur gör man då?? Jo så här: En viss upprepning av mitt inlägg på facebooksidan Ålands Ekonomi från april görs, dock med mer innehåll och mer utvecklade tankegångar. Kan samtidigt konstatera att vissa bitar sedan dess redan fallit på plats.
Ser man till den praktiska skötseln, som nu åläggs kommunerna, så finns förslag till en förändring på gång. Man avser att minska antalet kommuner från 16 st. till 4 st. Visst en förbättring men dock inte vad Åland skulle behöva.
I debatten har helt riktigt framkommit att detta skulle gjorts för 4-5 decennier sedan. Man bör nu därför ta ytterligare ett kliv framåt när man avser att renovera det praktiska utförandet av samhällsskötseln. Detta för att mer hamna i framkant än att ständigt släpa efter.
Ett upplägg med 4 kommuner gör att det behövs OBS 4 st!!! likvärdiga organisationer som alla skall utföra samma saker d.v.s. uppfylla lagstiftningen.
Om man sedan sätter sig in i vad som är kommunernas uppdrag i dag så utgör den övergripande delen av arbetet att verkställa befintliga lagar. Samtidigt kommer ännu mer att rationaliseras bort efterhand via ny lagstiftning. Rätt lätt att se att kommunernas uppdrag och betydelse i samhället har urholkats och försvagats så att de även därför kan ifrågasättas med nuvarande upplägg.
Skapa därför Åland Service (ÅS). Här kan Ålands Kommunförbund lyftas fram till denna post, vilket skulle ge en nytändning för denna instans. Under ÅS lägger man in sektorerna Åland Social, Åland Skola, och Åland Teknik (ÅT).
Samtidigt förs även ÅHS som den fjärde sektorn till ÅS. En annan förändring som bör göras är att hela LRs infrastrukturavdelningen förs över till ÅT. Inom ÅT tas då i demokratisk ordning exempelvis frågor som Dånöbron eller utläggning av vägjobb på öppna marknaden upp.
Modell för hur de olika sektorerna skapas tas från hur ÅHS blev till. Lagtinget stiftar vid övergången lagar som beaktar att service når hela Åland. Styrelser till dessa sektorer inom ÅS väljs med direkta folkval. Till valdistrikt för dessa sektorer används sedan något av de framtagna kommunindelningsförslagen. På detta sätt får man även en utökad demokrati.
Går man sedan till Lagtinget (LT) ser man att stora förändringar behöver göras även där. Uppdraget man egentligen har är att stifta lagar som är till för Ålands bästa. För man ytterligare över delar av den praktiska verksamheten på fältet till ÅS eller via annan separation så förändras lagtingsmännens uppdrag mer till det som de är tillsatta för.
Därför är det förslag om en förändring i antalet ledamöter, som tidigare diskuterats och som nu cirkulerar igen, helt korrekt. Vi behöver inte mer än absolut max. 30 st inklusive LR.
En av de största orsakerna till att Åland politiskt haft svårt att hinna med i utvecklingen är att våra politiker deltagit i både lagstiftning och verkställighet av denna. Man behöver nu separera dessa och därmed välja om man vill ställa upp i Lagtingsval eller val till Åland Service.
Hos de enskilda sektorerna inom ÅS finns sedan alltid några lediga stolar, givetvis utan rösträtt, för att upprätthålla en ömsesidig och nödvändig kommunikation mellan lagstiftning och verkställighet.
Ett annat problem som uppstått även för Åland är den oerhört snabba utvecklingen inom alla led. Här kan man specifikt nämna lagstiftning/juridik och den digitala utvecklingen. Om ett antal platser minskas i lagtinget frigörs medel som kan användas till att anställa personer som enbart avsätts för att hålla koll på det senaste i omvärlden. Toppjobb. Stolar utan rösträtt även för dessa reserveras både i LT/LR och ÅS.
Hur kommer man sedan vidare med denna för Åland nödvändiga utveckling? Kan konstatera att vi nu endast har bara drygt 4 år kvar till att Åland fyller ett sekel så tiden är knapp.
Finns ett stort antal grustäkter på Åland där man utan en större miljöpåverkan kunde gräva ned allt som bromsar en förändring som nog alla innerst inne bör se som behövlig. I gropen hamnar då blockpolitik, gammalt groll, stridsyxor med skaft och allt, oppositonspolitik med målet att enbart säga emot á la alla partier, lagtingspolitik som automatiskt kastar alla oppositionens förslag á la alla partier, m.m.
På köpet följer då även med lite av det ökända politikerföraktet i gropen och Lagtinget gynnas givetvis förtroendemässigt av detta.
Nåväl ett allvarligt menat skämt eller v.v. blev det. Bäst för Åland skulle nu vara att ledningen från samtliga partier gör en uppgörelse där man skippar nuvarande förslag till samhällsutveckling och istället med bredast möjliga majoritet gemensamt går in för ovanstående lösning. För mycket begärt?? Hm?
Frågan kvarstår.
Åland strax 100 år men vad blir politikernas gåva till Åländska folket?
Hälsar
Harry S.
