AICIS miljöprojekt – en mer saklig och korrekt läsning önskvärd
I onsdagens tidning publicerar Annika Orre en ”granskning” av AICIS miljöprojekt, en granskning som baserar sig på en, uppenbarligen uppsåtligt, negativ och – till tolkning och innehåll- tidvis direkt felaktig läsning. Inom AICIS har vi blivit relativt luttrade när det gäller denna typ av journalistik, men de direkta felaktigheterna i tolkningar och slutsatser måste rättas till.
Att projektet förkortats från 3 till 2 år har skett i samförstånd med den styrgrupp som leder arbetet (och i vilken ”ägarna” dvs. landskapsregeringen har ordförandeposten). Orsaken till förkortningen sammanhänger med, såsom vi skriver i ansökan, den allmänna offentliga finanssituationen på Åland. Det vetenskapliga symposium som Annika Orre nämner i sin artikel var ursprungligen inplanerat till år 2011 – vilket skulle ge projektet en naturlig slutpunkt detta år.
Givet den ekonomiska situation som förevarit i hela landskapet Åland har vi dock funnit det för riskfyllt att dra igång hela planeringsapparaten för detta symposium med genomförande år 2011. Detta innebär inte att symposietanken är död utan att vi nu arbetar med 2012 som ett mer realistiskt genomförandeår.
Workshopen i juni 2010, som arrangeras i nära samarbete med Stockholms Universitet, är inte ett ”dåligt surrogat” såsom Annika Orre vill påskina. 14 världsledande forskare besöker Åland under en vecka och jämför Östersjöproblematiken med bl.a. Stora Barriärrevet, Nordsjön, Medelhavet etcetera. I samband med deras besök arrangeras seminarier, workshops och en offentlig debatt (för allmänheten) i Mariehamn.
I samförstånd med styrgruppen, har vi – åter – sett det som fullt möjligt att genomföra våra målsättningar med projektet under år 2010 och därmed avsluta det vid årsskiftet.
Vi fastslog redan från början att projektet är ett utvecklingsprojekt och att enskilda delprojekt kan ta nya riktningar. Att ta nya riktningar är nu inte detsamma som att misslyckas – vilket Annika Orre vill att läsaren skall tro.
Alla utvecklingsprojekt baseras på ett aktivt lärande och på att, med iakttagande av god timing, komma förbi hinder på vägen. Styrkan i ett utvecklingsprojekt är att man lär och agerar därefter. Detta är en professionell hederssak för oss i projektet och något vi ständigt arbetar med.
Och så finns direkta felaktigheter i Annika Orres text.
Det planerade resurscentret har inte kunnat förverkligas, skriver hon. Men resurscentret är ju, såsom framgår av ansökan, en av de prioriterade frågorna för år 2010 (projektet bedrivs ju integrerat år 2009-2010).
Hon säger vidare att vi inte dragit några slutsatser av den marknadsundersökning som genomförts under hösten 2009 avseende detta resurscenter. Inget kan vara mer felaktigt, slutsatserna har diskuterats i olika externa arbetskonstellationer (som nämns i ansökan) samt i styrgruppen och nämns även i ansökan (där de givetvis inte kan utvecklas in i minsta detalj).
Vidare säger hon att idéfabriken – som vi således inte har ansökt om några pengar för – inte kunnat förverkligas. Inte i sin ursprungliga form förvisso, men i ny – och i bättre – form. Den 17 mars arrangeras – med flera ledande åländska aktörer – en clean tech mässa på Åland där investerare och entreprenörer möts (läs mer på AICIS och ÅHK:s hemsidor). Detta var ett av de centrala syftena med den tänkta idéfabriken.
Ingen redovisning har inkommit till landskapsregeringen för år 2009, säger Annika Orre. Men projektet följs upp – månad för månad – inom ramarna för den sedvanliga styrningen av AICIS verksamhet.
Det föreligger en preliminär redovisning av det totala projektet redan nu, men slutredovisningen för år 2009 sker i samband med AICIS årsbokslut. Vad vill Annika Orre ha sagt? Att landskapsregeringen inte har kontroll över hur pengarna används?
Men hela projektet leds ju av en styrgrupp där finansministern sitter som ordförande. Detta projekt styrs således sannolikt hårdare från ägarhåll (landskapsregeringen) än andra motsvarande projekt med Paf-medel.
Slutligen hävdar Annika Orre att näringslivet visat föga intresse för projektet.
Såsom framgår av ansökan kommer AICIS själv (dvs stiftarna) att påta sig halva arvoderingen under 2010, olika företag deltar i sponsoreringen av evenemangen etcetera. I den broschyr som (märkligt nog) tas upp i texten har dessutom olika entreprenörer/ företagsledare ställt upp med tid och engagemang. Detsamma har gällt de seminarier och workshops som arrangerats. Är inte detta engagemang? Att vi dock – i samförstånd med näringslivet – ibland fått välja delvis nya vägar är något som nämnts ovan.
För att summera: En mer saklig, analys – Annika Orre – och mindre av subjektiva tolkningar.
Märkbart är att hela artikeln enbart baserar sig på Annika Orres egen, och således tidvis också felaktiga, läsning.
Inga intervjuer har gjorts med de inblandade. Undertecknad har, till följd av sjukskrivning efter operation, inte funnits tillgänglig, men styrgruppens ordförande har meddelat sin villighet att, efter sin semester – torsdag – besvara Annika Orres frågor. Men artikeln kunde uppenbarligen inte vänta på en mer nyanserad informationsgivning.
Agneta Karlsson
AICIS
Svar på Agneta Karlssons insändare
Artikeln i onsdagens tidning baserar sig huvudsakligen på de handlingar som lämnats in i samband med ansökan om Paf-medel för 2010. Bakgrunden hämtades från fjolårets artiklar, också de baserade på ansökan för 2009 som innehöll en kostnadskalkyl för hela det treåriga projektet. Offentliga handlingar således. Övriga bakgrundsuppgifter togs ur en intervju med Agneta Karlsson som publicerades den 15 maj 2009 och som hon korrekturläste och godkände innan den gick i tryck.
I intervjun berättade AK bland annat om den vetenskapliga konferensen som enligt ursprungskalkylen i fjolårets ansökan skulle ha kostat en halv miljon euro – 700.000 euro med kostnader för förberedelser och experter – som avslutning på projektet år 2011. Efter att Paf-pengar beviljats för 2009 bantades vetenskapskonferensen till 280.000 euro och antalet deltagare skars ner från 300 till 100-150. I årets ansökan står det så här, vilket också framgick i artikeln i onsdags: ”Till följd av den ekonomiska situation som föreligger har beslut tagits om att inte hålla konferensen 2011 men möjligen 2012”.
Jag skrev inte att workshopen med 14 vetenskapsmän som ska hålls i sommar är ett ”dåligt surrogat” till den planerade avslutningskonferensen. Jag skrev att workshopen blir en mera modest tillställning än den ursprungliga. ”Dåligt surrogat” är AK:s egen tolkning.
Beträffande resurscentret ger jag AK delvis rätt, det blev för kortfattat beskrivet i artikeln. I ansökan framgår att resurscentret ska erbjuda miljö- och tekniktjänster på kommersiell basis till företag, att intresse finns för köptjänster men att en affärsplan inte har låtit sig göras och att de två åländska utvecklingsbolagen är skeptiska inför tanken på ett Miljöns resurscentrum. Detta stod också i artikeln.
I ansökan för 2010 heter det att arbetet med resurscentret fortsätter i år och att AICIS och Ålands handelskammare ska etablera en affärsplan för ett bolag som säljer sådana tjänster och att denna ska presenteras i februari i år.
Resultatet av den marknadsundersöknings som gjordes bland 50 företag är att behovet av tjänsterna finns inom de medelstora företagen eftersom de stora redan skaffar sin experthjälp på annat håll. I ansökan sägs att den finansiella och juridiska processen samt rekryteringen av nyckelkompetenser inleds i samband med att affärsplanen presenteras. I ansökan för 2010, budgetsammanställningen, syns dock resurscentret som sådant ingenstans – om det inte är så att någon annan ska bekosta uppbyggnaden.
Idéfabriken var ett av grundprojekten i Ett grönt Åland i ett blått Östersjön. Den kunde inte förverkligas eftersom projektidéerna inte kunde auktioneras ut – något som också framgår i ansökan. Att en clean tech-mässa den 17 mars ersätter den stort upplagda idéfabriken är inte riktigt samma sak.
Faktum är att projektredovisningen för 2009 i siffror inte lämnats in till landskapsregeringen. Varför presenterades inte i så fall den preliminära redovisningen av det totala projektet eftersom det handlar om en icke föraktlig summa av allmänna medel som går till projektet?
Beträffande intervjuerna så försökte jag nog. Av styrgruppens ordförande Mats Perämaa fick jag beskedet att han inte ville använda sin lediga tid till att svara på frågorna utan jag fick återkomma på torsdag. Att vänta med publiceringen av en artikel som baserar sig på offentliga handlingar i ett bidragsansökningsärende var i det läget inte motiverat.
Annika Orre
