DELA
© Nya Åland

Ungar och hundar och hemkokt ketchup

Mia fyller 50
Namn: Ros-Mari ”Mia” Konkordia Björling, född Andersson.
Född: Den 30 juni 1962 i Mariehamn.
Bor: i Geta Ramsvik.
Yrke: Närvårdare.
Familj: Make Ingvar, sonen Kim med fru Caroline och deras barn Didrick och Molly, sonen Ken och dottern Sanne med sambo Victor och deras dotter Meline.
Födelsedagen: Firas med öppet hus i hemmet den 30 juni mellan klockan 13.00 och 16.00. Den som vill får uppvakta med ett bidrag till ”farmorsresan”, det vill säga Mias resa med Didrick i augusti.
Man kör nästan så långt man kommer på fasta Åland norrut. Då kan man hamna i Geta Ramsvik, i ett trevåningar högt nytt hus med utsikt ner mot vattnet. Här är det livat, i ett stort kök samsas barnbarn, ett par hundar och Mia Björlings alla projekt, knäckebrödsbak, ketchupkok och 50-årsintervju, allt i ett. Att hålla koll på många trådar samtidigt verkar inte vara något bekymmer.
Det charmiga huset är ritat av sonen Ken och har golvvärme och snillrikt uttänkt värmeanvändning. Genom en stor öppning ovanför matbordet stiger värmen upp till loftet på tredje våningen. Hit flyttade familjen 2008.


Barnbarnsresa
Att Mia är barnkär går det inte att ta miste på. Hon är ”Mia” för alla, också för barnbarnen, antagligen för att ”farmor” är lite svårare att uttala för en helt ung människa.
– I augusti ska jag göra en sak som Nyan inspirerat till, berättar hon. Jag läste om en äldre dam som reste med ett barnbarn. Det vill jag också göra, tänkte jag då, så nu ska Didrick som snart fyller fem år och jag resa till Legoland
Mia är född som mellanbarn i en familj med tre flickor. Hennes mamma är från Geta Isaksö och alla barndomens somrar tillbringades på Ålands norra sida. Det var också där hon hittade sin man, 1980.
– Det var på dans i Furulund, skrattar hon. Jag var bara 18. Vi var båda chaufförer och hjälptes åt att ta hand om kompisarna.
1985 var det dags för giftermål och att bli stadgad Getadam.


Till sjöss
Mias yrkesliv har genom åren pendlat mellan olika vårdjobb och barnledigheter. Hon har varit på sjukhuset på Gullåsen, på specialomsorgen och kommunal dagmamma. Inom hemservicen i Geta stannade hon länge, drygt fem år.
– Jag upptäckte att det har en hel del nackdelar att både bo och arbeta i samma kommun, berättar hon. Det kändes som jag aldrig var ledig. Så jag kände att det var dags för något nytt.
När hon fått sin sjötjänst klar ringde bästa väninnan. Det visade sig att båda två hade fått jobb på Birka Pincess. Vilket sammanträffande!
– Att gå till sjöss är det bästa jag gjort.


Dukat bord
Sju år stannade hon som hyttvärdinna ombord och jobbade vecka-vecka.
– Det lustiga var att mina barn tyckte att jag var mer hemma när jag gått till sjöss. Det var rätt skönt till sjöss också. Man fick sköta sig själv och gå till dukat bord varje dag. Det blir bra gemenskap ombord när man umgås hela tiden. Det blir familjärt. Dessutom slapp man ligga ute på vägarna och köra till och från arbetet. Men nackdelen är att man inte utvecklas som hyttstäderska med tiden.
När barnbarnen började komma sökte Mia sig i land igen.


Kaffedrinkar
Sedan februari i fjol arbetar hon som närvårdare på Trobergshemmet i Mariehamn. Nu är det andra sommaren hon vakar på nätterna. Klockan 21.15 börjar arbetet, 07.15 är det dags att resa hem. Nio nätter jobb fördelas på tre veckor.
– Det är nog bra att bo på Trobergshemmet numera, lokalerna är trevliga och absolut mer lättarbetade. Dessutom är reglerna generösa. De gamla får gärna en konjak eller likör till kaffet om så önskas. Mina kaffedrinkar är rätt populära. De förgyller tillvaron, sägs det.
Någon sömn blir det inte under nattpassen, men en hel del virkat. Mia har också gått med i en nystartad syjunta för anställda vid Trobergshemmet.


God ketchup
I augusti har hon sällan tid för handarbete. Då är det makens äpplen, runt 30 ton i bästa fall, som varsamt ska plockas ner från sina grenar.
– Det är rena meditationen att plocka äpple. Det ger ny kraft. Jag bara njuter så länge jag håller på.
Under tiden vi pratar kokar ketchupen i det stora köket.
– Alla säger att den är godare och så slipper man alla tillsatsämnen.

Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax