DELA
© Nya Åland

Trygve trivs bäst i öppna landskap

Trygve fyller 50
Namn: Jarl Trygve Sundblom.

Född: Den 11 juli 1962 i Geta Möckelgräs.
Bor: På fädernegården.
Yrke: Agronom, mjölkproducent.
Familj: Fru Inger Marie Sundblom, döttrarna Linn och Silje.
Födelsedagen: Firas med kalas för inbjudna lördagen den 14 juli på Furulund.
– Jag gillar kalas, så därför ska jag själv hålla ett nu när tillfälle ges, säger han och passar på att sända en hälsning till lillebror Daniel, född samma dag, den 11 juli, bara sju år senare.

Trygve Sundblom är en utbildad och erfaren bonde. En åsiktsmaskin som tycker till om det mesta. Han gillar kreatur och avbetade ytor, en levande landsbygd där mat blir till.
Han tänker i siffror. Det avslöjar han när intervjustunden i solen på terrassen ska avrundas.
– Jo, jag går alltid och tänker på plus och minus, lägger till och drar ifrån.
Därför hedrar vi denne hederlige nutida bonde genom att skriva hans liv i siffror:

7:e generationens bonde är Trygve på gården Möckelgräs i Geta. 1962 är han född, 1981 tog han studenten. 5 år studerade han vid lantbruksuniversitet i Ås i Norge. Ett halv år efter det att han inledde studierna träffade han sin blivande fru, Inger Marie, som pluggade på samma skola. 1987 tog han examen, med husdjur och ekonomi som specialämnen.
År 1995 tog han och frun över gården, då hade han två jobb, han var både vd vid Hellesby gård och mjölkbonde med 25 kor. Småbarnspappa var han också. 1990 och 1992 är födelseåren för de båda döttrarna. Åren 1987 till 1991 bodde familjen i Jomala Möckelö
– När man är 30 och 40 år orkar man leva så, men det går inte hur länge som helst, säger han.
1997 till 2001 renoverades ladugården, den drivs som båsladugård och levererar numera 3 gånger mer mjölk än när han tog över gården.

1987 till 1989 hade Trygve en tjänst på landskapets jordbruksbyrå. 1989 blev han erbjuden posten som vd för Ålands andelsslakteri, endast 27 år gammal. 1992 gick han vidare till tjänsten som vd vid Hellesby gård. 3 konkurser upplevde han, men inte av egen förskyllan.
– Det var spännande tider, jag fick lära mig fågelbranschen med uppfödning av kalkoner, ankor och gäss.
3 förtroendeuppdrag sköter Trygve i dag, han är ordförande för ÅCA och styrelsemedlem i Ålands skogsägarförbund och Ab lantbruk.
– Styrelseuppdragen ger stimulans, konstaterar han.
När det blir en eller annan timme över är det golf som gäller.
– På golfbanan träffar man många trevliga människor.

440 ton mjölk lämnas till mejeriet varje år. 44 är antalet kor i dag. 40 cent litern får bonden från mejeriet. Enligt Trygve borde priset ligga 20 cent högre om bönderna skulle klara sig utan bidrag.
– Visst, vi lever på bidrag, men hur blev det så, undrar han. Över hela världen talas det om hur viktigt det är med lokalt producerad mat, samtidigt är förutsättningarna för att få grödor och djur att växa helt olika i olika länder. Det anses knappast häftigt att producera mat. Men inte är det hobbyodlingar som håller landskapet öppet, det är heltidsbonden. Själv skulle jag kunna försörja mig på annat sätt – men hur skulle landskapet här runt omkring då se ut?

05.30
ringer väckarklockan hemma hos Sundbloms. Båda går i ladugården på morgnarna. 8.00 är det en halvtimmes frukostrast med tv-nyheterna. På förmiddagar blir det jobb på gården, pappersarbete eller fara på ÅCA-möte. 12.30 blir det kaffe och smörgås. Efter det, jobb igen, bland annat ska foder köras till korna. 16.30 är det dags för middag och efter den 2 timmar i ladugården igen.
330 dagar om året pågår arbetet. Några dagar har man arbytare, som det fungerar i dag. Men systemet håller på att ändras.
– Avbytarna behövs, de är livsviktiga för att mjölkbönderna ska orka arbeta vidare, säger Trygve. Som det ser ut nu blir det skärgårdsborna och bönderna som står för alla inbesparingar. Det är inte klokt.

2 kön, man och kvinna, jobbar sida vid sida på Möckelgräs.
– Vi gör det vi är bäst på, jag sköter mer teknik och tunga utejobb, min fru gör mer av det husliga arbetet inomhus. På en studieresa till Öland la vi märke till att det knappast syntes några kvinnor på landsbygden. Ofta börjar det så, kvinnan tar ett annat jobb och mannen blir ensam bonde. Mat från nära håll vill alla ha. Men vem ska mjölka korna? I USA är det så gott som uteslutande mexikanare som mjölkar. I Geta är det letter som kommer och plockar äpplen.
Det är kor som ska hålla landskapet öppet, anser Trygve, om människan åtar sig att hålla efter igenväxningen blir det ”ett himla jobb”. Det blir mycket arbetskrävande.

4 pojkar är födda på Möckelgräs, Erik, Jan-Olof och Daniel. Trygve är äldst. Ett tag var det tänkt att brodern Erik skulle överta gården, men efter en olycka blev han rullstolsbunden. Då tillfrågades Trygve av föräldrarna om han ville ta över gården.
– Jag vill vara mjölkbonde fram tills dess jag går i pension. Jag ser det som att människan får ett lån, en bit mark att förvalta. Våra döttrar är i nuläget inte intresserade av att fortsätta. Vad som händer efter mig vet jag inte i dag. Att sälja gården? Nej, det skulle kännas helt fel.

1 regering finns på Åland.
– Den borde ha bättre kontakt med bönderna och lyssna på våra erfarenheter.
Ett lantråd finns.
– Om jag vore lantråd skulle jag arbeta mer med intäktssidan och inte bara spara. Jag skulle jobba för att höja klumpsumman. Men jag skulle också brösta upp mig och vara stolt. Vi har det bra, här finns ingen fattigdom och knappast någon arbetslöshet.

0 gnäll vill Trygve ha.
– Det gnälls för mycket på allting. Det borde vi lägga ner. Vi bor ju på den allra bästa platsen i världen.

Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax