DELA
© Nya Åland

Sprudlande trädgårdsentusiast

Namn: Ingela Lönngren.
Född: den 22 mars 1957 i Hangö.
Bor: i Mariehamn Dalbo.
Yrke: utställningsassistent (sjukledig för närvarande).
Familj: maken Marcus Lindholm.
Födelsedagen:
är bortrest den dagen, men firar med kaffebjudning hemma lördagen den 24 mars klockan 14 till 17.
Trädgården runt hemmet i Dalbo är lika med liv och lust för Ingela Lönngren. Hon älskar sin trädgård, hon älskar att gräva, så och plantera.
– Jag tycker till och med att det är roligt att rensa ogräs, säger hon och skrattar. Det enda jag inte tycker om är att klippa häckar, men då ställer Marcus upp och fixar jobbet maskinellt.
Ingela Lönngren är född och uppvuxen i Hangö och där blev hon student 1977.
– Jag gick om en klass i gymnasiet och det är Strindbergs fel!
Hon skrattar åt minnet och berättar:
– Jag vägrade hålla ett föredrag om August Strindberg, jag gillade inte hans kvinnosyn, konstaterar hon. Men så fick man inte göra på den tiden.
Efter studenten visste hon inte riktigt vad hon ville, men började studera psykologi vid Åbo akademi.
– Jag var en av endast tio som kom in och psykologin var jätterolig, minns hon. Men det ingick fjorton timmar statistik per vecka i kursen och det var inte roligt, jag kände att jag skulle bli knäpp om jag fortsatte.


Hemslöjdare
Så hon beslöt sig för att göra något helt annat, sökte till Åbo Hemslöjdsinstitut och genomgick en femårig utbildning där till instruktör/ planerare i hemslöjd, konstindustri och vävning. Hon fick kompetens för undervisning i hemslöjdsämnen men ville inte jobba som lärare.
– Nej, jag avskydde att undervisa, säger hon. Produktplanering låg inte heller för mig, det var själva skapandet jag tyckte om.
Så där stod hon med fem års yrkesutbildning och studieskulder i bagaget och måste hitta på någonting att göra. Det var då Åland småningom kom in i bilden.
– Hangö hade blivit så finskt och min mamma fick jobb på Åland och då flyttade vi hit 1980, berättar Ingela.
Efter att ha jobbat med ett och varje ett par år blev Ingela bofast i Mariehamn 1985. Samtidigt sökte Ålands konstmuseum ett museibiträde, hon sökte och fick jobbet, som senare omvandlades till utställningsassistent.
– Det har hänt en hel del under de här åren, jag har haft olika chefer, olika processer och planer har genomförts och passerat, säger hon eftertänksamt. Det har varit både omväxlande och roligt, jag har träffat många spännande mänskor
Så skrattar hon och tillägger:
– Men jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor!


Utmattad
Hon ser glad ut men undertonen är allvarlig. Sedan förra våren är hon sjukskriven på grund av utmattningsdepression, hon har börjat arbetsträna litet men vet att hon inte kan återgå till jobbet så som det var förut.
– För två år sedan fick jag ledgångsreumatism och det tog ganska länge innan jag fick bra medicinering, jag jobbade hela tiden vilket innebar både fysiskt tunga lyft och en hel del stress, berättar hon. Sedan gick det inte längre.
Hela sommaren gick hon omkring som i ett vacuum och det var tufft att komma ut.
Hon mår mycket bättre nu, sin reuma har hon under kontroll och säger att hon fått bra behandling och medicinering vid ÅHS. Beträffande utmattningen är hon också på god väg.
– Den här resan önskar jag ingen annan, men för mig börjar det kännas bättre.
– Och det handlar inte om någon 50-års kris…
Tillägger hon för säkerhets skull och med glimten i ögat.


Entusiast
Hur som helst ligger framtiden öppen, vad som väntar återstår att se.
Kanske är det så att Ingelas allra största intresse har hjälpt henne genom det svåra året. Trädgårdsarbete lär vara rehabiliterande för både kropp och själ och Ingela är den verkliga trådgårdsentusiasten personifierad.
– Bara jag får vara i min trädgård är jag lycklig, det är det bästa som finns, säger hon övertygande.
Trädgårdsintresset har följt henne sedan hon var en liten flicka och fick en egen plats att odla sommarblommor på. I Mariehamn har hon som mest haft tre kolonilotter, men sedan hon fick egen trädgård har hon grävt upp och odlat mer och mer, blommor och grönsaker.
– Allt ryms på tomten, man behöver inte så stora gräsmattor, skrattar hon.
I sin grävarnit har hon hittat många ”fynd” som gömts under jordlagret.
– Mycket bråte och skräp, men också stora stenblock, säger hon. Jag har grävt upp sådant som någon annan grävt ner…
Hon åker alltid på trädgårdsmässor, hon beställer plantor, rosor, lökar och frön från olika platser runt om i Europa, hon administrerar beställningar för ett helt sällskap med samma intresse. Ett par gånger i året reser hon till England för att se blomstershower, utställningar och trädgårdar.
– I fjol hade vi en fin resa genom England med Ålandsfuchsian, berättar Ingela.
Hon är med i de åländska trädgårdsföreningarna och numera också styrelsemedlem i Ålands trädgårdsförening. Hon tillhör också ett engelskt trädgårdssällskap som ger henne gratis inträde till olika evenemang när hon besöker landet.
Vad gör en trädgårdsentusiast den här tiden på året då, beställer frön och läser kataloger?
– Nu sår jag frön som ska bli plantor för utplantering till sommaren, säger hon glatt. Och växthuset ska småningom göras i ordning.
Sin hemslöjdsutbildning har Ingela Lönngren haft mest glädje av som hobby, hon har vävt och stickat mycket. Vävningen har hon lämnat på grund av en knäskada och reuman har gjort att hon inte stickat så mycket de senaste åren. Intresset finns dock kvar och när det känns rätt och lagom sätter hon igång på nytt.
Ingela och Marcus tycker båda om att resa.
– Italien är vårt favoritland och dit åker vi varje år, säger hon. När vi är i England delar vi ofta på oss, jag besöker blomstershower och trädgårdar, Marcus som inte är trädgårdsintresserad har sina egna favoritmål.




MAJ-LEN LINDHOLM

maj-len.lindholm@nyan.ax