Skål för det centrala nervsystemet
Karl fyller 70
Namn: Karl Krister Fagerlund.
Född: Den 27 april 1942 i Mariehamn.
Bor: I staden.
Yrke: Pensionerad läkare, arbetar numera en dag i vecka på Alkohol- och drogmottagningen.
Intressen: Stavgång, tennis, trädgården, skogsskötsel, stugliv och läsning.
Familj: Fru Ulla, barnen Maria, Pia och Fredrik med familjer, åtta barnbarn.
Födelsedagen: Det blir öppet hus hemma på Tibastvägen 9 med kaffekalas på födelsedagen på fredag mellan klockan 14.00 och 17.00. I sommar firar han också i ett 210-årskalas med två andra 70-åringar.
Pratstunder ser olika ut. Ibland blir det mer tal om arbetsliv. Ibland om kärlek.
Detta entimmessamtal med Karl Fagerlund blev mer som en enmansföreläsning om alkoholen och dess skadeverkningar på hjärnan. Låter det trist?
Nej, icke! Inte ett dugg.
Brinner
Karl Fagerlund brinner för att hjälpa alla som fastnat i beroende och vill tillbaka till ett vanligt liv med körkortet på fickan.
Enligt EU-direktiv är det inte tillåtet för en person med alkoholberoende att inneha körkort.
Därför måste alla som åker fast för grov rattfylla gå en kurs om tre kvällar, en gången träffas man hos polisen för en genomgång av regler och lagar, en gång möts man hos Karl Fagerlund som svarar för den medicinska upplysningen, en kväll handlar om beteendemässiga förändringar och den leds av Marie Johansson.
Visste du att:
– Folk på Åland kör inte oftare onyktra än de i riket eller Sverige. Men risken att åka fast är betydligt större här. Polisen gör årligen 20.000 blåsprov, det vill säga alla ålänningen blåser i medeltal en gång om året. I Sverige tas 1,5 miljoner blåsprov på 8 miljoner invånare, i Finland 1,4 miljoner på 5 miljoner invånare.
– 0,2 procent av alla bilförare beräknas vara onyktra varje dag. Alltså kör ett 50-tal personer rattonyktra på Åland varje dygn. Du möter i runda slängar en onykter förare lika ofta som du möter en taxibil.
– En tredjedel av alla som åker fast gör det i blåsprov, en tredjedel blir anmälda, en tredjedel blir inblandade i olyckor.
– 1,5 promille i utandningsluften räknas som grov rattonykterhet, vid 0,5 promille är man rattonykter, (0,2 i Sverige).
Själv bedöma
Karl Fagerlund gillar inte alls att gränsen för rattonykterhet är förhållandevis hög på Åland, 0,5 promille.
– Med den gränsen är det lätt för föraren att själv försöka bedöma hur berusad han eller hon är. Det brukar sluta med att personen tar bilen och kör i väg och tror att det ska gå bra.
Med en fylla som stått på en tid inträffar nämligen det att hjärnan har anpassat sig till giftet.
– Du känner dig inte full trots att du kan ha så mycket som 1,2 promille, men tar du dig ut i trafiken är risken stor att du gör allvarliga misstag.
Kalles regel
Dagen-efter-trafikanterna är en fara.
– Du förbränner ett gram per kilo kroppsvikt alkohol i timmen, varken mer eller mindre. Det hjälper föga med bastubad eller kaffe. Efter en våt kväll är du inte kapabel att köra nästa förmiddag. Det finns något som vi kallar ”krappulakörning” också. Då är promilletalet noll, men du är fortfarande så trött att du utgör en trafikfara.
Regeln enligt Kalle är enkel:
– Den som dricker kör icke.
Få återfall
Att ha ett körkort är viktigt för många. Därför fungerar det som en bra morot för att försöka hålla alkoholintaget på en rimlig nivå. När man får tillbaka körkortet sker det på villkor. Prov tas under två års tid.
– Vi kör ett batteri med prover med månaders mellanrum. Vi går också igenom ett frågeformulär. Ligger man på gränsen kan man lotsas vidare till missbrukarvård.
Många kämpar hårt mot sitt missbruk. Sedan år 2000 har ett 40-talpersoner gått på kurserna per år.
– Återfallen är glädjande nog ganska få.
Alkoholindustrin är stor och enligt Karl Fagerlund satsar den oerhörda krafter på motinformation.
– Vi ville få varningstexter på flaskorna, av samma typ som finns på cigaretter. Industrin motsatte sig förstås förslaget och det föll platt.
Fler fakta
– Mellan 10 och 15 procent av männen är beroende av alkohol, mellan 5 till 10 procent av kvinnorna
– Vid stigande ålder påverkas du på annat sätt av alkohol, du blir mera trött än uppspelt.
– Den äldsta som gripits rattfull på Åland var 83 år.
– Kvinnor står för 10 procent av de rattonyktra på Åland.
Inte rätta jag
Vad händer egentligen när man dricker alkohol? Hur kul är det?
Den uppsluppna stämningen är till stor del beroende av förväntningar. Om man bestämmer sig för att vara öppna och avspända – då blir det kul. Det vet nykteristerna.
– Egentligen har den som är full inte så roligt som den tror. Självkontrollen försvinner. Alkoholen fungerar dämpande, alla de förbud du lärt dig och som finns i fronttalloben dämpas. Det är då du känner dig smart, snygg och sexig. De primitiva delarna av hjärnan gör sig mer och mer högljudda. Du är inte ditt rätta jag.
– Dessutom; du blir tjatig. Du minns inte att de redan berättat samma sak en gång. Helt nyligen.
Fler fakta
– På vikingatiden drack alla ur samma skål, laget runt. Det är därifrån ordet ”lagom” kommer.
– Ordet ”skål” var en hederskodex. Man sa det innan man tog sin klunk ur skålen, för att undgå att bli halshuggen. Då fick ingen göra den som drack illa. Just då.
– Ordet ”supa” är att ta en sked soppa, alltså ta dryck ur skålen.
Unga skadas
En låg spritdebutålder är alltid av ondo. Den som bara är 13, 14 år skadas ofrånkomligt. Det blir skador på framlobshjärnan vilket stör hjärnans sociala utveckling bland annat minskar den empatiska förmågan, alltså att förstå och känna med andra.
Är man mellan 14 och 18 år vid spritdebuten kan man missa förmågan att anpassa sig, den sociala förmågan störs. Man får ofta också svårt att ta initiativ, vill alltid skjuta upp saker och ting.
– Vi kallar det amotivationssyndromet. Man gör ingenting. Det kan leda fram till skilsmässor utan att någon egentligen förstår varför. Men som de sa på ett Rotarymöte; ”Alkohol orsakar mycket ont, men ingen här i salen hade varit gift i dag om vi inte haft hjälp av alkoholen.”
Vi är lite väl hämmade på nyktert huvud, sammanfattar Karl Fagerlund.
– Vi borde alla träna på att vara mer öppna och orädda för varandra. Det skulle vi vinna mycket på.
