DELA
© Nya Åland

Ray skrev över 2.000 ledare

Ray Söderholm fyller 75

Namn: Ray Ulf Söderholm.
Född:
Den 22 januari 1936 i Åbo.
Bor: På Tellholm i Hammarland.
Yrke: Pensionerad chefredaktör, företagare och före detta lagtingsman.
Familj: Hustrun Liselotte, född Eriksson, sonen Marc, Rays söner från ett tidigare äktenskap, Daniel och Egan, boende på Åland respektive Australien, samt Liselottes dotter Erica. Åtta barnbarn.
Födelsedagen: Ingen mottagning, absolut ingen mottagning, inskärper Ray. Söderholms är dessutom bortresta.

Åsikter saknas inte. Speciellt angående vårt svenska språk. Språket är hans hjärtesak.
– Språket ska vara snyggt och journalistiken rak!
Ray Söderholm är en mogen man i dag. Han erkänner att han är av den typen som sitter hemma vid köksbordet och vet precis hur allting borde vara medan 14-åringar styr och ställer och 20-åringarna är ”så helsickes kloka”.
– Jag kan visst viska lite livsvisdomar i dag, men ingen hör på, skrattar han.
Vi ska höra på. Det blir nutidshistoria, både rolig och intressant.

Våga skriva
Sina egna karaktärsdrag rabblar han upp tveklöst:
– Jag har intresse för språk, fallenhet för språk, jag kommer alltid i tid och jag minns namn.
Att ge sig in i den lokala journalistiken var både svårt, mycket svårt, och lärorikt. Åren som chefredaktör var fantastiska och aldrig enahanda. Men han vägrar att kalla sig journalist. Det var han aldrig.
– En tidning måste ha en sund ekonomi så den vågar skriva om allt, utan att tveka, men den får samtidigt inte såra någon personligen. Arbetet är ytterst stimulerande. Varje dag föds en ny baby.
Massmediers roll som samhällsdebattens bärare och demokratins väktare talar han gärna om, men det glödheta engagemanget visar han när vi kommer in på språkfrågor.
Men språket förändras ju hela tiden…
– Jovisst. Men under tiden måste det vara rent. Och snyggt! Och korrekt!

Svenssonkrisen
1987 utsågs Ray Söderholm till chefredaktör för tidningen Åland. Han kom till det uppdraget efter en rad chefredaktörer som bara stannat en kort tid på posten – Torbjörn Sundblom, Sune Carlsson, Torbjörn Eliasson och närmast före Helge Sölgén.
Detta var efter den omskakande tidningskrisen 1981 då Hasse Svensson och ett gäng journalister startade Nya Åland.
– I mina kretsar kallade vi det för ”Svenssonkrisen”, Hasse ansågs inte tillräckligt näringslivsvänlig. Men han ansågs också av många i det närmaste förfölja vissa politiker.
Det blev ledare var och varannan dag, sammantaget över 2.000. Han förde dagbok över vilka ämnen han behandlat för att undvika upprepningar. Ledarna finns sparade ännu i dag.
– Med Svensson hade jag genom åren många verbala fajter. Vi var verbala idioter och det gick för långt många gånger. Vi käbblade. Det tillförde inte samhällsdebatten något alls. Vi kunde lika gärna tigit.
Vissa taggar sitter i ännu i dag.
– Han kallade mig för journalistisk soptunna, det glömmer jag aldrig.

Nyan proffsigare
Samtidigt anar man en beundran för denne konkurrent.
– Hasse var så snabb. På en presskonferens skrev han upp fyra ord, eller så, och det blev långa långa artiklar genast samma dag. Jag måste anteckna mycket mer noga, ord för ord.
Ray Söderholm ansåg att Nyans redaktion var ”proffsigare” och det var Nyan som hela tiden citerades i riket, enligt Ray förekom det tio gånger oftare. Det blev Svensson som orättvist nog fick representera hela Åland.
Han avslutade sin tjänst på tidningen som senior editor i juni 1995.
– I dag är det toppen med två tidningar. Konkurrens är bra.

Borgerlig, utan tvekan
Åsikter om andra journalister har han naturligtvis.
Han var med om att anställa Jörgen Pettersson, ”duktig kille rakt igenom”, Lotta Mäkelä ”hon var otroligt smart och hade ett underbart språk” och Sebba Södergård, ”orimligt att han dog så tidigt”.
Anders Mattsson hade en bra nyhetsnäsa och ett otroligt kontaktnät.
Calle Södergårdh var omtyckt en ”åsiktsbässe”, han var omtyckt av alla och kände alla, en stor tillgång. Men när datorerna och internet gjorde sitt inträde på redaktionerna på 1980-talet kallade han det för ”en övergående trend”.
Jan Helin blev helgonförklarad av många.
– Jag förstod aldrig varför, han står numera bakom en del tokiga saker på Aftonbladet.
Om dagens journalistik kan han också tycka till:
Nina Fellmans åsikter delar jag inte, själv är jag ju utan tvekan borgerlig, men jag gillar hennes strama syntax och att hon skjuter inte från höften. Dessutom skriver hon fina konditionala bisatser. (Det betyder villkorsbisatser, exempel: Ifall det regnar i morgon så kommer jag inte.)

Betalade skulder
Ray Söderholm kom till Åland 1958 efter merkonomexamen vid handelsinstitutet i Åbo. Först blev han kontorist och försäljare vid Mathias Eriksson, sedan prövade han på rederijobb hos Sally-rederiet innan han 1960 emigrerade till Kanada. Där arbetade han i ett stort resebyråföretag samtidigt som han också började jobba som redaktör för ”Canada Svensken”, som han efter en kort tid köpte upp.
1966 återvände han till Åland, hans tidningsintresse levde och han fortsatte att göra tidning som redaktör för Ålands-Aktuellt. Ett par år senare startade han Öriket, där träffade han sin blivande fru Liselotte. Paret gifte sig 1969. Öriket gavs ut till 1969. Tidningen Åland, som enda tidning, konkurrerade ut honom och ekonomin gick i botten.
– Detta hände sig på den tiden då folk betalade sina skulder. Numera går de i konkurs, bara. Jag slet som försäljare och purser på färjorna och efter tre år var alla mina skulder betalda och jag kunde gå på Torggatan utan att skygga med ögonen

Den gamle vid havet
Söderholms startade Trivselhotell tillsammans med Runar Sandberg och blev turistföretagare i hotellbranschen. Paret Söderholm drev också hotell Remmaren på Kumlinge. Han var också distriktschef för Teboil oy.
År 1975 ställde han upp i lagtingsvalet. Följande val 1979 blev han både lagtingsman och kommunfullmäktig i Hammarland, där han också var styrelseordförande.
– Centern hade och har mycket makt i Hammarland. Ibland kändes det som att beslut kunde vara bra, men revs upp bara för att saken inte var centerns initiativ.
1995 gjorde Ray Söderholm come back som lagtingsman för FS och kom även in i Hammarlands kommunfullmäktige. Han blev också Ålands radios första förvaltningsråds ordförande. De sista åren som aktiv politiker engagerade han sig en hel del i arbetet bakom Ålands framtids tillkomst.
Han har också varit radioman och haft det egna program under rubriken ”Den gamle vid havet, med musik som inte gör ont i öronen”.
I dag som pensionär läser han mycket, lyssnar gärna på musik och trivs ute i naturen. Ett stort intresse är USA:s historia.

Folk gnälliga
Vi leker med tanken på ett återinträde i tidningsvärlden.
– Det politiska spelen bakom kulisserna kan synas mer. Politikerna är så otroligt publicitetssugna. Journalisterna borde arbeta mer på att avslöja vad de egentligen går för.
Vem skulle komma på din önskeintervju?
Julian Assange. Jag skulle vilja veta vad hans slutmål är och hur han prioriterar.
Vad skulle du göra på hemmaplan?
– Ta bort messen! Jösses vad folk är gnälliga. Och med dessa korta talspråksmeddelanden blir språket förflackat och likriktat. Det bara vimlar av språkfel i dem. Men insändarna, de är viktiga, de ska vi ha kvar, många, helst med namn under.
Vad skulle din första ledare handla om?
– Varför messen ska bort!
Och framtidens journalistik?
– Jag ser på Åland 24, det är korta snuttar, men det är bra. Små bitar av verkligheten kan fungera som stimulans för att läsa mera.

Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax