DELA
© Nya Åland

Missade sitt högsta politiska mål…

FAKTA/ Roger Nordlund 50 år
Namn: Kjell Roger Nordlund.
Född: den 19 november 1957 i Jomala Kungsö.
Bor: i Mariehamn.
Yrke: lantråd.
Familj: hustrun Gunilla f Gustavsson, döttrarna Pauline snart 17 år, Josefine 13 år och Catherine 8 år.
Födelsedagen: firas med mottagning klockan 15 till 18 i lagtinget. – Alla som känner för att komma är välkomna, hälsar Roger.
Inte fick han bli sjökapten och inte blev han ordförande i Jomalas kommunfullmäktige, hans högsta politiska mål i unga år.
Det gick inte riktigt som han tänkte, men det gick bra ändå för den blyge, lille gossen från Pellas i Jomala Kungsö. Han blev ju lantråd.
– Jag fick inte styra båten, jag fick styra Åland i stället…
Roger Nordlund växte upp i en stor familj hos mormor och morfar, med mamma, mostrar och morbröder omkring sig.
– Jag hade en väldigt bra barndom, säger han lågmält. Att få växa upp i en liten by, på en liten gård med flera generationer, med kor och häst och grisslakt, höbärgning och allt som hör till, är ett privilegium, det social trygghet.
Sina första fyra skolår gick han i Södersunda skola, sedan blev det Ålands lyceum och fem klasser där.
– Min pojkdröm var att bli sjökapten, jag kunde inte tänka mig något annat. Det var en stor besvikelse när jag som femtonåring fick veta att mitt färgseende inte räckte till.
Då for han ut på långfart som maskinelev på en oljetanker i stället för att se om det var något för honom.
– Men det passade inte mig, jag är varken tekniskt lagd eller intresserad.
Även om det var en besvikelse då att tvingas lämna en efterlängtad sjökarriär tycker han nu att det var bäst som skedde.


Kände sig för
Han prövade också på byggjobb, i cirka 1,5 år var han byggnadsarbetare för att känna sig för om det var en bransch för honom.
– Sen träffade jag Matts Stenlund och vi satt en kväll och funderade på vad vi skulle göra med våra liv. Vi kom på att man kunde söka till Ålands handelsläroverk, vilket jag sedan gjorde. Det var en bra utbildning.
Roger Nordlund har prövat på en hel del i yngre år. Som femton-, sextonåring jobbade han sommartid som spritkalle på Prinsessan, senare sommarjobbade han som purser på Vikinglinjens färjor.
– En vår var jag med Per-Adolf Husell och trålfiskade efter strömming. En fin erfarenhet.
När började ditt intresse för politik?
Roger funderar litet och minns att han redan under skoltiden i lycéet liftade hem med centerpolitikern Göran Bengtz ibland, kanske var det redan då intresset började spira.
– När jag började i handels kallade det nybildade centerpartiet till en träff för centerintresserade ungdomar och jag for dit. Den viktigaste uppgiften var att få fram en sekreterare till ungcentern, ordförande kunde vem som helst bli – så det blev jag.
Och på den resan är det?
– Ja, så kan man kanske säga. Inför valet 1979 fick jag jobbet som centerns ombudsman och det blev det bästa valet vi gjort, vi fick fjorton mandat.
Sedan kom han nästan direkt in i hetluften, Folke Woivalin hade blivit lantråd och centern satte in unge Roger som suppleant i landskapsstyrelsen.
– De gjorde mycket till att förstärka mitt intresse.
Den här tiden studerade han också vid Hanken i Åbo och när han kom hem 1983 ställde han upp i valet och blev lagtingsman. Samtidigt fick han mandat i Jomalas kommunfullmäktige.
– Då var faktiskt mitt högsta politiska mål att blir ordförande i Jomalas fullmäktige!


Ganska blyg
Roger Nordlund har alltid haft ambitioner och mål att sträva till. Ändå är hans personlighet lugnt lågmäld och ganska försynt, inga ångvältsfasoner eller vassa armbågar har präglat hans karriär.
– Jag har nog alltid upplevt mig själv som ganska blyg.
1986 anställdes Roger Nordlund som marknadsföringschef för den åländska regionen vid Vikinglinjen. Han ville inte bli en ”politisk broiler” och lämnade därför politiken en period. Han ställde inte heller upp i valet 1991 men hamnade ändå i landskapsstyrelsen med Ragnar Erlandsson som lantråd.
– Sen dess har jag varit fast här – i sexton år!
Under Erlandssons styre var Roger utbildningsansvarig, i Roger Janssons regering finansansvarig och vice lantråd. De senaste åtta åren har han varit lantråd.
Hur känns det nu när du är på väg ut?
– Ganska vemodigt faktiskt, man växer fast på något vis. Samtidigt inser man att det är bäst som sker, det här är ett jobb som sliter både fysiskt och psykiskt.
Han konstaterar att det varit en hel del svåra frågor att kämpa med.
– Det är ett krävande arbete och man kan aldrig vara alla till lags. Samtidigt måste jag säga att det har varit en fantastisk resa för mig.
En vanlig gräsrots intryck av Roger Nordlund är ändå att han egentligen helst vill göra alla nöjda och vill göra det som känns rätt. Han är en hygglig karl som vill göra hyggligt ifrån sig.
– Jag försöker lyssna på folk och förstå, men man måste bestämma sig och besluten måste fattas.


Intressanta möten
Under sin åtta år som lantråd har han träffat många, många spännande och intressanta mänskor.
– Att lära känna statsministrarna har till exempel varit mycket intressant, jag upplever att jag hade en bra relation till Lipponen och har även fått det till Vanhanen, an efter.
– Presidenten är en spontan mänska som är lätt att umgås med och nog vill Åland väl.
Så nämner han att han fått följa med statsministrarna på två stora EU-toppmöten, det har känts betydelsefullt att få representera Åland i detta sällskap.
Under sin första lantrådsperiod stod han under en och samma vecka värd för både Finlands och Sveriges statsministrar som besökte Åland.
Göran Persson var den första svenska statsminister som besökt Åland på 80 år!
Vilka stora frågor av avgörande betydelse vill du framhålla från din regeringstid?
– Jag tror att den största insatsen jag gjort var efter EU-inträdet i samband med skattegränsens införande. Då kändes det som om marken höll på att försvinna under fötterna på landskapsstyrelsen. Vår insats då, när vi räddade kvar skatteundantaget, fick stor ekonomisk betydelse för landskapet och hela näringslivet.
Han nämner den långdragna Paf-frågan som mycket knepig.
– Det känns litet speciellt att går härifrån och inte veta ännu om man blir åtalad.
Vad ser du fram emot när du har bara en vecka kvar på lantrådsposten?
– Att kunna styra mitt eget liv och min agenda mera, men jag fortsätter att arbeta för självstyrelsens och näringslivets utveckling, vi måste vara ett samhälle som skapar resurser. Jag kommer också att odla alla kontakter jag har och förstås sitta i lagtinget.
Ser du fram emot att bli talman och ett fortsatt liv som politiker?
– Mina bästa politikerår har jag förhoppningsvis kvar. Jag trivs bra med representation så uppdraget som talman blir säkert bra.
Också ett lantråd har fritid ibland, även om han till och med i skogen bär på sin offentlighet. Friluftsliv, jakt och fiske har alltid intresserat och engagerat honom.
– Jag älskar att vara i skogen och jaga. Rådjursjakten i Bistorp är mina högtidsstunder, men gubbarna där tycker nog att jag är tokig som inte kan sitta stilla på ett pass, jag vandrar och rör mig ganska mycket.
Även när han inte jagar har han behov av att röra sig i skog och mark.
– Bistorpbergen har räddat livet på mig många gånger!
Där har han rensat hjärnan och kroppen från frustrationer och bekymmer.
Som trettonåring började han träna karate, han höll på tills han var sjutton och har brunt bälte.
– Det betydde ganska mycket för en liten pojke bak i Kungsö, karaten gav mig en personlig styrka och en stark fysik.
Nu hoppas Roger också få mera tid för sitt idrottsintresse.
– Det finns så mycket positiv energi i idrotten. En av de finaste veckorna i mitt liv var under öspelen på Rhodos, de gav en sådan energi och en så stark känsla för Åland.
Vad längtar du efter att göra när du får mera tid?
– På hemmafronten har jag mycket att ta igen, jag tycker om att elda i spisen och ha det varmt och skönt hemma.
Alltså Roger Nordlund, lantråd och offentlig person under så många år är innerst inne en stillsam hemmamänska som tycker om att elda och pyssla, eller…
– Jag är väl litet paranoid. Fast jag upplever mig själv som lugn och litet blyg, trivs jag ändå ganska bra i hetluften, det man måste göra så gör man.
Till exempel hålla tal i de mest skiftande sammanhang.
– Jag har aldrig haft tid att skriva mina tal och anföranden, men jag har utvecklat en sorts hemmagjord ”mindmapping” som fungerar för det mesta.
Han tycker om att vara politiker på Åland och han ser framåt med tillförsikt och kanske litet nyfikenhet – på vad det politiska livet kan ha i beredskap. Han är glad över öppenheten och närheten i vårt samhälle.
– Jag är inte säker på att jag ville vara politiker om jag bodde i Finland eller Sverige. Inte när man haft turen att födas på Åland där ens arbete är hanterbart och man kan se resultatet.

MAJ-LEN LINDHOLM

maj-len.lindholm@nyan.ax