DELA
© Nya Åland

Kändis, scenräv och nazikännare

Namn: Jan-Erik Berglund.
Född: den 23 februari 1957 i Sund Sibby.
Bor: på Kaptensgatan i Mariehamn.
Yrke: journalist och skådespelare.
Familj: singel – fortfarande, mor Hjördis och bror Karl-Anders med familj.
Födelsedagen: firas i den närmaste familjekretsen, möjligen kan det bli mera firande längre fram.
Han var en blyg gosse från landet en gång i tiden. Men han utvecklades med åren till en riktig kändis och uppskattad scenräv, som vågar bjuda på sig själv och sin gemytliga personlighet.
– Men det var inte så lätt, jag har fått kämpa mot min blyghet, konstaterar Jan-Erik ”Janke” Berglund, både i jobbet som journalist och som skådespelare.
Sina rötter har han ganska så djupt i den åländska myllan, bondpojke som han är från Bergens i Sibby.
Med stigande ålder uppskattar jag mer och mer den fria miljön på landet som jag hade förmånen att växa upp i. Sibby är en trygg och bra plats.
Det var naturligt att hjälpa till på gården så länge han bodde hemma, men han konkurrerade aldrig med äldre brorsan Karl-Anders om gården, hans intressen riktade sig åt andra håll.
Sina första lärospån fick Janke i Mångstekta folkskola där Stig och Gunnevi Nordman var lärare. Sjunde klassen gick han i Finby skola och sista året i Godby, när medborgarskolan var på väg att övergå i grundskola.



Mediakontakt
– Jag gick i Ålands folkhögskola i två år och därefter sökte jag mig till Biskops-Arnö folkhögskola i Sverige. Där fick jag min första mediakontakt.
Detta resulterade i att Janke Berglund sökte sommarjobb på Tidningen Ålands redaktion 1977.
– Sedan jobbade jag där flera somrar och även som inhoppare. Jag tyckte det var trevligt, jag gillade jobbet.
Hösten och vintern 1977-78 prövade han etermedia som reporter på Radio Åland. En vinter gick han sedan i Svenska folkakademin i Borgå och fick blodad tand för fortsatta studier. Två vintrar i början på 80-talet studerade Janke Berglund statskunskap och nationalekonomi med litet mediainriktning vid Åbo akademi.
– Studierna är tyvärr oavslutade, det kom jobb emellan.


Förändring
1981 anställdes han nämligen som journalist på tidningen Åland och han blev kvar i 28 år.
– Jag slutade på egen begäran 2005, kände att det var nu eller aldrig, jag hade behov av förändring.
1990 fortbildade han sig vid Journaliskursus i Århus, Danmark och han har genom åren jobbat med det mesta inom journalistik. Han har varit politisk reporter och bevakat lagtinget, han har vikarierat kulturredaktör och varit allmänreporter.
– Jag har gjort det mesta utom sport. Familjesidan har jag faktiskt inte heller sysslat med.
Kulturen trivdes han särskilt med.
– Det var väldigt trevligt med alla goda kontakter.
Numera jobbar Jan-Erik Berglund på frilansbasis, bland annat för Lokal-TV.
– Det är kul att jobba med tv, jag gillar att intervjua folk. Men jag är öppen för alla förslag!


Teater
Som många andra spelade Janke Berglund teater i skolan. För de flesta tar karriären slut där, men för honom blev det en fortsättning – blygheten till trots.
– Jag debuterade i Robert Liewendahls pjäs ”Som tallbarr på siden” 1985, berättar han. Sedan dess har det rullat på med åtminstone en pjäs varje år, vissa år har jag medverkat i sex, sju pjäser.
Omkring 40-50 olika teateruppsättningar har han haft roller i sedan debuten och han ser fram emot nya utmaningar. I Pellas ladugårdsteater har han varit med i de senaste fyra uppsättningarna.
– Det har varit trevligt, jag har haft både bra och stora roller. Den största och mest minnesvärda är kanske rollen som kapten Svensson i musikteatern Katrina.


Filmroller
I slutet på 90-talet började Jankes kännspaka gestalt plötsligt dyka upp i olika reklamfilmer i Sveriges tv, hur kom det sig?
– Jag gjorde en monolog som sumpskeppare på sumpen Jehu i samband med skärgårdsmarknaden i Stockholm 1996, berättar Janke. Jag träffade en skådespelare där som jag frågade hur man kommer in på en rollbyrå.
Han fick ett namn och tog kontakt. Men sommaren gick och ingenting hände. I augusti fick han komma till Stockholm, det togs bilder och film men inte förrän i februari följande år var det dags. Janke fick provfilma för en reklamfilm om Canon.
– Regissörer för filmen var kändisarna Fredrik Lindström i ”Värsta språket” och Felix Herngren, minns Janke som just i den reklamfilmen fick endast en biroll.
Det första året fick han sedan roller i fem, sex olika reklamfilmen.
– Jag var till och med till Mallorca för en inspelning. Men sedan planade det ut, senast var jag med 2005 med det berömda ICA-gänget, det var ganska skoj.
Men han finns ju med i rullorna fortfarande och hoppas att det dyker upp någon lämplig roll igen.


Hitlerexpert
Litteratur är Jan-Erik Berglunds stora fritidsintresse. Hans hem är nästan ett bibliotek, böcker, böcker överallt.
– Jag har alltid läst mycket och historia fascinerar mig särskilt. Man kan också säga att jag specialiserat mig på nazismen och Hitler-tiden.
Han har läst oerhört mycket om denna mörka epok i vår nutidshistoria och tycker förstås att det handlar om hemska saker.
– Men det säger också något om den mänskliga naturen, om ondska kontra godhet.
Han läser också med intresse både amerikansk och rysk historia och däremellan roar han sig med deckare och spänningsromaner av kända och klassiska författare.
Så är han allmänt kulturintresserad, ser gärna film och teater när det passar. Politik är han inte heller främmande för, tvärtom egentligen.
– Jag var ju lagtingsreporter ganska länge och blev väl själv politiskt inspirerad, säger han och ler. Jag ställde uppför centern i förra lagtingsvalet och fick 33 röster.
Nu överväger han att eventuellt göra ett nytt försök i höst.
– Vi får väl se vad som händer under året.
Han är i gång och söker jobb, gärna inom den kulturella eller informationssektorn, kanske inom något lämpligt företag.
– Jag har inte ångrat steget jag tog när jag lämnade jobbet på Ålandstidningen, konstaterar Janke Berglund. Inom åländska medier är jag känd och jag har öppna dörrar och vänner på olika håll.

maj-len.lindholm@nyan.ax