”Jag har ett härligt jobb!”
Jan Kronholm 60 år
Namn: Jan Christian Kronholm.
Född: den 8 januari 1947 i Jakobstad.
Bor: i Jomala Önningeby.
Yrke: pol mag, journalist.
Familj: hustrun Siv Ekström, barnen Axel 18 år och Ida 15 år.
Födelsedagen: familjen bjuder in till överraskningskalas i Önningebymuseet i morgon, Trettondagen den 6 januari, klockan 14 till 17.
Lugn och sansad, alltid vänligt lågmäld, saklig och korrekt, ganska envis också när det gäller. Så är han trevlig i sällskap och dansar gärna vals!
Han vet vad han kan och han vet vad han vill, hans referensramar har både bredd, höjd och djup vid det här laget – Jan Kronholms erfarenheter från ett långt journalistiskt värv är värdefulla, särskilt för oss på Nya Åland.
Med glimten i ögat och humorn på lur är han (så jakobstadsbo han är…) en trevlig och uppskattad arbetskamrat på redaktionen. Tro nu inte att vi har någonting emot Jakobstad, tvärtom, vi är bara litet retfulla ibland och skojar om både det ena och det andra.
Jan Kronholm är född och uppvuxen i Skutnäs i Jakobstads utkant, han gick i Jakobstads samlyceum och blev student 1967. Studierna fortsatte vid statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo akademi där han avlade politices magisterexamen.
– Jag hade jobbat som sommarvikarie på Jakobstads Tidning några somrar och när jag var klar med min examen fanns ett jobb ledigt på tidningen, berättar Jan. 1972 blev jag fast anställd som reporter.
Han blev nästan genast också redaktionssekreterare och nattredaktör.
– Jag skrev ganska mycket om miljöfrågor, minns han. Men på en liten tidning får man göra allting, det går inte att syssla med bara en sak.
Kulturredaktör
Hela tiden var han ändå särskilt intresserad av kulturfrågor och när JT på 80-talet inrättade en tjänst som kulturredaktör fick Jan det jobbet.
– Och jag trivdes väldigt bra!
I tio år jobbade han med kulturbevakningen på JT. 1995 flyttade han till Åland och Sivs barndomshem Södra Bengtes i Önningeby, men lämnade inte jobbet i Jakobstad helt.
– Det blev att pendla i fem år, jag jobbade halvtid, två veckor per månad på JT, berättar han.
I september 2000 anställdes Jan Kronholm som journalist på Nya Åland och fick samtidigt betydligt närmare till jobbet.
– Jag har börjat på sjunde året nu, säger han leende, och hävdar att han inte ångrat sig.
Förändringen var inte så stor egentligen.
– Nyan är också en lokaltidning, den var välkänd som en aktiv tidning och jag tyckte det var trevligt att få börja jobba här, säger Jan som följt Nyan ända sedan dess blygsamma start 1981.
Inte nytt
Åland var inte nytt för honom, han kände väl till det åländska samhällslivet och dess kultur.
– Jag har rört mig här sedan början på 80-talet, jag var här och skrev om tidningskrisen och när Nyan fyllde fem år var jag här och gjorde reportage, minns han.
De första åren på Nyans redaktion var Jan allmänreporter, bevakade allt från kommuner till lagting och annat som hände och skedde. Han har också varit nyhetschef från och till och sedan hösten 2004 är han ansvarig kulturredaktör.
Jan efterträdde Benita Laanti-Helander som slutade med pension.
– Nyans kultursidor var väldigt väl inarbetade och aktiva, Benita hade goda kontakter och stora ambitioner, konstaterar Jan. Det kändes uppfordrande men samtidigt bra att få fortsätta efter henne.
– Jag tycker det är ett härligt jobb, kulturen är så mångsidig. Man träffar så mycket mänskor som vill någonting, speciellt unga skapande mänskor.
Han poängterar vikten av att vara ödmjuk och respektfull inför vad mänskor gör, om det sedan handlar om konst, musik eller litteratur. Tidningens kultursida har också en viktig servicefunktion, menar Jan, det är viktigt att låta folk veta vad som händer inom kulturlivet.
– Åland har ju ett väldigt rikt kulturliv. I kombination med gästande teaterföreställningar, konst och musik utifrån blir det en bra blandning.
Vidgade vyer
Under åren på Jakobstads Tidning hade Jan Kronholm också möjlighet att vidga sina journalistiska vyer i Stockholm några perioder.
– Jag jobbade på Dagens Nyheters utrikesredaktion i nästan två år sammanlagt, det var givande och jag lärde känna många spännande mänskor.
Under 80- och 90-talen höll han intensivkurser inom massmedia vid Åbo akademis statsvetenskapliga fakultet.
– Det var också trevliga avbrott i vardagsjobbet.
Vad har Jan Kronholm sysslat med mera, som vi inte vet särskilt mycket om?
– Nja, jag har väl skrivit några böcker…
Han är litet lagom blygsam när han berättar. Boken om ”Galeasen Jakobstads Wapen” har han till exempel skrivit och den har givits ut även på finska och engelska. Nu har han ett annat sjöhistoriskt projekt på gång, om fregattskeppet Concordia av Jakobstad.
– Sjöhistoria intresserar mig. Concordia var det första finländska fartyget som seglade till Ostindien åren 1782-85.
Så har han skrivit boken ”Nanoq” om det arktiska museet i Jakobstad och dess grundare Pentti Kronqvist, ett flertal historiker bland annat Stadsbibliotekets i Jakobstad 100-års historik.
– Det är roligt att göra sådant som inte är dagsaktuellt emellanåt, att jobba på litet längre sikt, menar Jan.
I många år var han också engagerad i nykterhetsrörelsen.
– Redan i tonåren tog jag ställning, jag tyckte och tycker att det dricks alldeles för mycket, säger han lugnt.
När Jan är ledig från tidningsjobbet läser han gärna och mycket. Men han försöker också hålla konditionen i trim, två, tre gånger i veckan simmar han och vandrar också gärna på skogsstigar och småvägar i Önningeby. Emellanåt rycker han också in som stalldräng. I familjen finns nämligen två islandshästar.
