DELA

Ingenting är hopplöst för Karin

Karin Karlsson fyller 50
Namn: Karin Elisabeth Karlsson, född Eriksson.
Född: Den 22 februari 1961 i Mariehamn.
Bor: I Sund Smedsböle.
Yrke: Barnskötare vid Tosarby daghem.
Familj: Maken Bengt, två barn, dottern Anna, 24 år, med sambo Robert, och sonen Marcus, 19.
Födelsedagen: Firar med hela familjen och dessutom svärsonens föräldrar Elisabeth Forsman och Ingvar Lindén från Brändö på kryssning i Karibien. Samtidigt firas Bengt som fyller 50 år den 28 mars.
Mitt i livet – sett ur 50-åringens perspektiv – ändrades villkoren. Karin träffade Bengt och ett år senare är de man och hustru och har en liten bebis. Så snabbt gick det.
– Ja, man måste nog säga att Bengt var och är mannen i mitt liv – och jag som inte alls gillade bönder och minst av allt förstod vad de höll på med.
Vid första träffen sa Bengt att han var polis och månskensbonde.
– Jag undrade så vad det där månskensbonde betydde, men jag vågade inte fråga, det skulle verka för dumt.

Fast med traktorn
Inte lång tid efteråt bor alltså Karin Karlsson ute i Sund med en jordbrukande man och hjälper till med både dill och persilja. Visst känns det lite som ”Bonde söker fru”?
Med jordbrukandet gick det väl ärligt talar lite sisådär. Hon lyckade bland annat köra fast traktorn allra första gången hon skulle försöka köra den. Det hade regnat rejält och traktorn fastnade så illa att svärfadern måste komma och dra loss den.
– Aldrig mer traktor!
Karin skrattar vid tanken.
– Jag var helt klar kär och galen, konstaterar hon.

Husmodersskola
Hon var Mariehamnstjej ända ut i fingerspetsarna. Pappa var mejerist och mamma laborant vid livsmedelskontrollen. Karin växte upp som mellanbarn i en, som hon säger, trygg familj vid Strandnäs skola och gick sedan i Övernäs högstadium.
Året vid Ålands husmodersskola i Saltvik Kvarnbo gillade hon.
– Det blev nog den allra roligaste tiden. Där lärde jag mig grunderna i matlagning och hushållning, det som sedan blev ett stort intresse för mig.
I Bengts barndomshem i Gunnarsby rådde en rätt grabbig stämning mellan bröderna. Bengt måste försvara sin tjej från stan.
– Hon har faktiskt gått Husmodersskola, hävdade han. Det har vi haft mycket roligt åt under åren.

Barnkär
Men det var med barn Karin ville arbeta. Det blev hon klar över redan som flicka i 12-årsåldern när de små grannbarnen kom och knackade på dörren och ville leka. Den egentligen karriären som barnflicka började hon i sexan.
Småningom lockade Åbolands barnavårdskola, en ettårig utbildning. År 1980 var hon färdig och började genast på Wäktars daghem i Mariehamn. Där arbetade hon i 12 år.
1986 flyttade hon till Sund och fortsatte några år att pendla till staden. Sedan fick hon deltidstjänst på Tosarby daghem och på den vägen är det.
– Jag är jättenöjd med att jobba deltid. På så sätt kunde jag ta hand om barn och hus och också hinna med egna intressen. Det ger också min man utrymme för att ägna sig mer än full tid åt det företag han numera driver, Ålandskomposten.
– Jag vill rekommendera fler att jobba deltid, speciellt småbarnsföräldrar.

Sundsliberal
Först tyckte Karin att politik var uttråkigt. Hon hörde Bengt pratar med sin pappa Per-Erik Karlsson och andra i Gunnarsby och var till att börja med inte ett dugg intresserad. Men så småningom vaknade intresset.
– Inför tre val ringde folk och frågade om jag inte skulle ställa upp. Fjärde gången gjorde jag det och nu tycker jag det är jätteintressant.
Karin är aktiv i liberalerna. Hon sitter andra perioden i Sunds fullmäktige och tänker ställa upp i höst igen, hon sitter i kommunens social- och omsorgsnämnd och i styrelsen för Ålands omsorgsförbund.
– Numera kan Bengt och jag sitta vid köksbordet och ha långa diskussioner om avlopp, vatten och vägar. Det är ju det som är kommunalpolitik.

Mitt i livet
Karin konstaterar att hon nu är mitt i livet, men känner sig ung.
– Jag är väl rätt barnslig, skrattar hon. Att jobba med barn är underbart, de ger mycket bekräftelse och det man ger, får man tillbaka direkt.
Tosarby dagis är inget litet daghem, konstaterar vi. Där finns ett 50-tal barn och runt 15 i personalen.
– Jag gillar också att hålla i föräldrakontakten.
På fritiden blir den en hel del träning. Karin gillar musik, rytm och rörelse. Hon promenerar med musik i hörlurarna, hon cirkeltränar och tidigare var hon flitig morgonsimmare i Godby, där hon simmade och fikade med ett damgäng.
– Latmasken kom över oss. Men vi kommer nog igen snart.
Inför 50-årsdagen har hon stannat upp och tänkt över sitt liv.
– Jag njuter av vardagen och att jag får umgås med min familj. Jag har många intressen, men jag prioriterar alltid familjen.

Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax