DELA

Gun, 60, tar adjö efter 40 år i skolan

Gun fyller 60
Namn: Gun Vilhelmina Helenius.
Född: Den 30 november 1951 i Godby.
Yrke: Lärare i Näfsby skola, hon är svensklärare för barn med annat språk. Går i pension i dagarna.
Bor: I Eckerö Skag.
Familj: Sambo Leif Borg, döttrarna Sofi och Frida, tre barnbarn.
Födelsedagen: firas hemma, det är öppet hus hela födelsedagen.
Hon talar tyst och stillsamt.
När Nya Ålands reportagebil äntligen kommit fram till Eckerö Skag och hennes bostad längst ut på udden med härlig havsutsikt runt knuten vinkar hon glatt och bjuder stora famnen.
Gun Helenius låter mjuk och vän i rösten.
– Ju mer barnen höjer rösten, desto tystare har jag blivit, förklarar hon senare.
Inför den stundande 60-årsdagen ska hon gå i pension efter 40 år som lärare.
– Först var det en taktik, detta att sänka rösten. Sedan blev det min sätt att vara, jag vill gärna vara mer lyssnande.
Så funderar hon. Och efter en stund kommer ytterligare en förklaring.
– Kanske är jag lite trött också.

Lär fort
Den första december säger hon ”slut för i dag, tack för i dag” för sista gången i Näfsby skola, efter 28 år på samma arbetsplats.
De senaste åren har hon undervisat tre barn från Rumänien i svenska.
– De lär sig svenska fort, men jag är noga med att de inte får glömma sitt modersmål också.
Modersmålsundervisningen talar hon sig varm för.
– Har man inte ett modersmål kan man inte lära sig ett annat språk heller, konstaterar hon.

Urklipp
Rumänien och Åland har annars många likheter. Gun Helenius är glad över den nära kontakten med barnen.
– Jag lär mig massor om deras hemland. Genom alla år har barnen gett mig enormt mycket.
Nutidens skola oroar. Gun gillar inte att så mycket tas från dator, små stycken klipps ut ur sitt sammanhang.
– Barn har alltmer bekymmer med att se sammanhangen. Det hänger ihop med all undervisning med hjälp av datorer, menar hon.
Hon föredrar läroböcker, skrivna för barn på rätt nivå.

Livskunskap
Kontakterna med föräldrarna har överlag i skolorna blivit knepigare, tycker hon. Föräldrar kan i dag gå hur långt som helst för att hävda sitt barns rätt.
Undervisningen är enligt henne fokuserad på fel saker.
– Man mäter det som går att mäta. Alltså ren inpluggningskunskap.
Vad annat är viktigt då?
– Allt det man behöver kunna för att kunna leva tillsammans, en slags livskunskap.

Inte göranslös
Pensionärstiden ser hon fram emot. Hon trivs i sitt hus längst ut på udden.
– Här känner jag mig aldrig ensam. Man är mer ensam i stan än här.
Att hon ska bli göranslös under pensionärstiden är ingen risk.
– Överallt ser jag att min hand behövs.

Ponnyridning
Gun föddes i Finström men växte upp i Eckerö och senare i Upplands Väsby. Familjen bodde i Sverige i många år men reste varje ledighet och helg över till hemmet i Skag.
Hon gick i lärarhögskolan i Linköping och blev klar 1972. I elva år arbetade hon sedan som lärare i Upplands Väsby innan familjen flyttade till Åland.
Det var när äldsta dottern skulle börja skolan familjen beslöt flytta, sambon Leif Borg var villig att ge upp sitt arbete i Sverige för att bosätta sig på Skag.
– Jag hade redan fått jobb i Näfsby skola och flickorna var nöjda, berättar hon. Så det kändes bra att komma hit då, samtidigt som det var att börja om från början med allt.

Träffas
Familjen byggde till sitt fritidshus, skaffade en ponny, får, höns och katter. Nu har man minskat antalet djur, men ponnyn är kvar liksom hönsen.
På fritiden rider hon gärna, att ha häst är både arbete och nöje. I Eckerö är hon med och arrangerar postrodden, vilket hon tycker är roligt och hon hör till Hembygdsföreningen.
Om födelsedagen säger hon:
– Det är väl kul när det finns en anledning att träffas!

Text & foto:


Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax