DELA
© Nya Åland

Gerd slår ett slag för braxen

Gerd fyller 50
Namn: Gerd Susanne Sofia Bergman, född Granqvist.
Född:
Den 15 maj 1962 i Stockholm.
Bor: I Geta Bonäs.
Yrke: Fiskare.
Familj: Make Leif, dottern Jenny med man Jesper och deras barn Kevin och Moa, sonen Johan med sambo Susanne, sonen Kenny med sambo Jessica och deras barn Charlie, Vincent och Leo, sonen Kalle med sambo Henrika och dottern Sara.
Födelsedagen: Firas på Malta, men den 30 juni blir det kalas på stugan med början klockan 14.00 då det serveras kaffe och tårta. Grillen tänds klockan 18.00 och senare på kvällen blir det dans på klipporna.
Bonäs i Geta, det är Bergmanbyn det. I det röda huset med svarta knutar bor Gerd och hennes gäng. Det hörs när hon beskriver vägen dit, att hon gjort det många gånger.
Fem barn och fem barnbarn har hon nu när hon ska fylla halvseklet jämnt. Då förstår man att familjen är ett kärt intresse dessutom har hon och mannen Leif antagligen inofficiellt Ålandsrekord i kärlek.
– Han började springa efter mig redan när jag var i 12-årsåldern, skrattar hon.
Ett par räknas de som när hon fyllt 15 år. Det första planerade barnet kom när Gerd var 18 år.
I dag kan paret alltså fira 35 år tillsammans och snart 30 år som gifta.
– Och vi har det bara bättre och bättre med åren, intygar hon. Vi kompletterar varandra så bra, vi jobbar ihop, sköter hem och barn ihop och löser korsord ihop. Och nu och då far vi på dans, men inte på Arken, vi vill ha ordentligt med svängrum när vi kommer igång.

Majmornar bäst
Gerd föddes i Stockholm med åländska föräldrar. Lagom för att lillebror skulle slippa värnplikten flyttade familjen tillbaka till Geta. Gerd var i tolvårsåldern.
Småningom gick hon i Husmodersskolan och fick familjedagvårdarutbildning där. Hon prövade också på att arbeta i affär i stan ett dag. Men så kom barnen. Och snart insåg hon att det fanns mer än nog att göra i familjeföretaget som också sysselsätter svågern Hasse och svägerskan Anne-Lott.
Samma morgon som vi träffas har hon varit ute på sjön.
– Det var ljuvligt, majmorgnar är alltså bäst. Det var kav lugnt så Leif kunde stänga av båtmotorn och då hör man så fint alla ljuden. Jag har alltid sagt att det är dumt att resa från Åland just i maj, när det är som allra bäst här.

Gillar brax
Gerd är alltså med om att lägga nät, ett par gånger i veckan under höst, vinter och vår och nästan alla dagar under sommaren.
– Vi tar vara på allt, fiskbutiken håller öppet på sommaren och ortsbefolkningen kan komma hit när som helst och handla.
Braxen är hennes egen favoritfisk.
– Jag förstår inte alls att folk kan kalla den för dyfisk. Men den ska lagas ett dygn efter att den tagits upp. Det är en sällsynt fisk att sprattla i ugnen.
Det är Leif som kockar i familjen. Här är hans recept på braxen:
Gnid in fisken i senap, salta och peppra, sätt till matlagningsgrädde, som du också öser fisken med, och så vips in i ugnen på 200 grader, runt 40 minuter beroende av storleken.

Sälen fiende
Bland fiskrörorna som tillverkas av familjen är citronströmmingen hennes favorit — men det blev hummerströmmingen som vann Nyans smaktest vid midsommartid i fjol.
Abborrar och braxen finns i goda mängder, berättar hon. Gösen flyttar på sig och likaså gäddan som vet sina ställen. Men när det blir tal om strömmingen blir det också genast tal om sälen.
– Vi ser säl alla dagar, den är fiskarnas fiende nummer ett. Visst, den är gullig, men den äter också upp vår lön. Så den för vi en evig strid med.
Sälsäkra nät har Bergmans prövat och sälskrämmor.
– De hjälper en gång sedan lär sig sälarna snart att det inte är någon fara. Så smarta är de.

Ta tillvara tid
Men undantag för sälarna verkar Gerd bara ha en enda fiende till i idyllen på norra Åland, bland gnistrande hav och prunkande trädgårdar.
– Ja, det är tiden det. Man märker att den går fortare och fortare ju äldre man blir. Det gäller att ta tillvara på tiden. Och det gör jag.

Text & foto:


Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax