Femtioårskalas med bröllopsbonus
Per-Sune Söderlund fyller 50 år
Namn: Per-Sune Söderlund.
Född: 4 augusti 1960 i Lumparland.
Bor: I Söderby Lemland.
Yrke: taxichaufför.
Familj: hustrun Kristina och sönerna Simon, 18 år, och Daniel, 15 år.
Födelsedagen: Firades med öppet hus och överraskningsbröllop hemma i Söderby den 31 juli. Idag på bemärkelsedagen är paret i Stockholm på shoppingresa.
Per-Sune och Kristina hade levt tillsammans i 24 år när de sist och slutligen bestämde sig för att gifta sig. Samtidigt uppenbarade sig även ett ypperligt tillfälle: Per-Sunes femtioårskalas.
– Vi tyckte att det var på tiden att vi skulle gifta oss och samtidigt satt vi och funderade på ett kalas inför min femtioårsdag, säger Per-Sune.
Överraskningsbröllop
Per-Sune och Kristina valde att inte berätta något om sina bröllopsplaner. Inte ens sönerna Simon och David fick veta något.
– Kalaset började klockan sex och för att alla skulle hinna anlända bad vi prästen komma strax före sju.
Kvart i sju anlände kaplan Gunnevi Styrström till festen med vigselbevis och bibeln i handen.
– Ofta brukar ju prästen komma och uppvakta en när man fyller sjuttio eller åttio. Nu började många undra om det också gällde för femtioåringar.
När prästen kom gick Per-Sune och Kristina in i huset där de sedan lurpassade bakom ytterdörren. Undertiden förklarade Styrström för gästerna vad som skulle hända och gav därefter klartecken åt de blivande makarna att komma ut.
– Någon musik hade vi inte fixat. Tanken var att det skulle vara så enkelt som möjligt. Vigseln var över på tjugo minuter.
Höll sig lugna
– De som hade mobilerna med sig sträckte snabbt upp dem och började fotografera. Men knappast är det lika väldokumenterat som bröllop brukar vara, säger Per-Sune.
Kristina berättar att hon var mycket lugnare än hon väntat sig.
– Vi hade ju fullt upp eftersom det var kalas. Det höll tankarna fokuserade på något annat än bröllopet.
– Skulle vi ha vigt oss i kyrkan hade man nog varit mycket mer nervös, tror Per-Sune.
Tillsammans i 24 år
Första gången Per-Sune och Kristina träffades var på Mariehamns telefon. Det var Per-Sunes första dag på jobbet i lagret och Kristina jobbade sedan tidigare på kontoret.
– Jag lade märke till Per-Sune direkt, från första dagen han var på jobb. Jag kan inte sätta fingret på vad det var, han fastnade i mitt huvud helt enkelt, säger Kristina.
Någon månad senare var det julfest på företaget och då fördjupades deras bekantskap.
– Vi dansade lite och dagen därpå sökte jag upp hennes adress och hälsade på, säger Per-Sune.
– Jag visste nog att du skulle komma förbi, säger Kristina och ler mot Per-Sune.
– När jag stod där och skulle ringa på dörren var jag mer nervös än jag var inför bröllopet, förklarar Per-Sune.
Ingen anade något
Att någon av gästerna skulle få nys om bröllopsplanerna i förväg hade Per-Sune och Kristina inte en tanke på: de hade varit försiktiga med förberedelserna.
– När vi skulle till prästen första gången blev det knepigt. Äldsta sonen Simon sommarjobbar på församlingen och när vi kom dit var han ute och klippte gräs, så vi fick vända om.
På torsdagen före femtioårskalaset och bröllopet skulle de göra ytterligare ett besök på pastorskansliet. I skydd av kvällens mörker cyklade Per-Sune och Kristina dit. På så vis skulle ingen känna igen deras bil.
Ingen anade vad som var i görningen och överraskningen fick önskad effekt.
– Nog såg man en tår i ögat på några av gästerna, säger Per-Sune.
– De kände sig lite lurade, men på ett bra sätt förstås. De sista gästerna gick hem vid femtiden nästa morgon, så det var en bra fest, säger Kristina.
