DELA

Färjans kapten vinkar från bryggor

Jan-Tore Thörnroos, 50 år
Namn:
Jan-Tore Christer Thörnroos. (Stavas ofta fel, är det ett h,är det oftast i Thore.)
Född: Den 4 mars 1960 på Brändö Lappo. (Det är hemma för mig.)
Bor: På Lappo/Mariehamn. (Vistas helst i båthuset på Lappo.)
Yrke: Befälhavare på m/s Cinderella. (Har varit på alla Viking Lines färjor och på alla dess linjer.)
Familj: Fru Veronica, döttrarna Caroline, 16 år, och tvillingarna Alexandra och Victoria, 14 år. (Jag har fyra starka kvinnor därhemma, så jag har lärt mig att anpassa mig.)
Födelsedagen: Firas med kalas för inbjudna på Högtomt. (Skulle hellre haft det på Klockkulla, men nu mitt i vintern fungerar det inte bara, man vet ju inte ens om färjorna alls kan gå.)
Jan-Tore Thörnroos kommenterar faktauppgifterna om sitt liv.
Han är en pratsam och social kille, typisk ansvarstagande storebror. För rikssvenskar, de som ser tv-såpan Färjan, är han kapten, han med den stora papphanden som han vinkar med till kompanjonerna på de mötande röda båtarna. För dem är han kapten Jan-Tore, han med den lustiga dialekten.
– Tre säsonger har sänts nu och det kan väl räcka tycker jag, det är lite jobbigt att ha dem hängandes efter sig hela tiden. Det tar kraft för oss som är med.
Men Färjans tittarsiffror är bra och önskemål finns om ytterligare säsonger.

För mycket fylla
Fyllisarna har det blivit för stort fokus på i serien, tycker han. Det ser i tv:n värre ut än det är ombord. Från söndag till torsdag har det alltid varit lugnt ombord. Numera är det också lugnare på fredagar och lördagar på grund av att taxfreesprit inte längre säljs på kvällstid under helgkvällar.
– Spritstoppet är något jag jobbat för. Jag kan i dag garantera dig lugna och tysta nätter i hytter och korridorer.

Fel plats fel tid
Nog märker han av kändisskapet. När han kommer ner i de publika utrymmena ombord är det alltid fyra fem personer som vill prata ocheller fotograferas tillsammans med honom, när han är på skidsemester i Romme med familjen ska liftvakten prata och hotellpersonalen känner förstås också till sin Färjankapten.
– Jag har minst av allt strävat efter kändisskapet, men jag tycks ha en fallenhet att vara på fel plats vid fel tillfälle.

Estonia
Jan-Tore syftar på Estoniaolyckan, där han var ung befälhavare på Mariella som anlände först till det förlista fartyget.
– Estoniaolyckan är sönderpratad nu, tycker jag. Det är journalister som fortsätter att fråga och fråga. Två timmar tog intervjun i Färjan. Men jag har inte själv sett resultatet

Mönstrade på
De första sex skolåren gick Jan-Tore i lilla Lappo byskola med en handfull elever. Vid 13 års ålder blev han inackorderad på fasta Åland för att gå i Godby högstadieskola med 300 elever.
– Jag kände inte en enda. Det var en stor omställning.
– Dagen efter högstadiet mönstrade jag som jungman på en lastbåt i Torsholma. Jag var nog den sista sjömannen som kunde mönstra på så nära hemknuten.
Senare blev det Sjöfartsläroverket, han var klar 1983, och ytterligare ett par års sjöfartsstudier på högskolenivå i Göteborg.
– Titeln är så fin att jag inte kan stava till den själv en gång, men hade jag gjort klart min uppsats hade det hetat magisterexamen.

Resultatinriktad
Kommunpolitiken intresserade i 20 år, han har varit både ordförande och vice ordförande i kommunfullmäktige, men vid senaste val gav han upp.
– Jag ledsnade, kan man säga. Det har alltid varit två starka läger i Brändö och mycket diskussioner på mötena. Jag är väl för resultatinriktad, vill att saker och ting ska hända.

Korkat beslut
Sin åsikt om nedläggningen av Lappo skola tiger han inte med. Man behöver inte fråga ens:
– Det var det mest korkade beslut någonsin som tagits i Brändö. Det står kommunen så dyrt, vi förlorar så mycket i prestige och goodwill. Minst tio personer flyttar bort på grund av nedläggningen, logistiken kring skoltransporterna är inte ordnad. Vi är tillbaka på 70-talet med skotrar och svävare över isen.

Disponent
Det som upptar det mesta av Jan-Tores fritid numera är aktiebolaget Norrfjärden, som han driver tillsammans med två bröder. De köper tomter, startar bolag, bygger och renoverar hus i Mariehamn, men också på Brändö, exempelvis det nya området på Baggholma.
– Min hobby är att vara disponent.

Saknar vårjakten
Andra hobbyer är att jaga lite och att fiska lite.
– Jag saknar vårjakten, det var en höjdpunkt på året när man fick fara ut tidigt en vårmorgon med kompisar och kaffetermosar. Vårjakten var också inkörsport till jakt och naturintressen i skärgården. Att den togs bort var ett fruktansvärt tokigt EU-beslut.
– Min morfar lärde mig hyfs och vett i jakten och jag har lärt mina flickor, som nog var intresserade. Men tyvärr tog allt slut.

Runt Söder
Under arbetsveckornas eftermiddagar, när det är liggtid i Stockholm, promenerar eller joggar Jan-Tore runt Södermalm. Det är 11,5 km.
– Hemma är jag både hushållerska och gårdskarl, min fru arbetar ibland upp emot 15 timmar i dygnet.
Han gillar att laga mat och det är okej att torka smulor, dock inte att städa.
– När jag kommit hem från sjön brukar vara bra trött ett par dagar. Då vill jag slippa att genast plocka kärl i diskmaskinen.

Inga goda råd
Frun Veronica är trafikminister i landskapsregeringen.
Blir det sängkammarprat om skärgårdstrafiken?
– Jag brukar säga att hon kommit så långt att hon inte behöver några goda råd från mig längre. Hon är en av de många starka kvinnorna från Lappo. Från Lappo kommer många samhällsintresserade och engagerade personer som med tiden blivit inflytelserika i samhället.
Och att bli 50?
– Det är inte gammalt, tycker jag. Jag känner mig ung.

KIKI ALBERIUS-FORSMAN

kiki@nyan.ax

tfn 528 451