DELA
© Nya Åland

Danskungen älskar varendaste dans

Olsängs-Birger blir 80
Namn: Birger Eriksson.
Född: Den 10 april 1932 i Finström Västanträsk, på gården Olsäng.
Bor: I samma by, numera.
Yrke: Pensionerad grävmaskinförare, danskung.
Familj: Barnen Dan, Gunilla och Per, barnbarnet Amira, enligt farfar ett underbarn, han är barnvakt en dag i veckan.
Födelsedagen: Birger är hemma på sitt loft, folk får nog komma.
– Skriv att jag gör som jag brukar göra, säger han lite kryptiskt.
En timme med Birger och man är matt. Hur orkar karln?
– Förra söndagen var jag och hjälpte en kompis beskära äppelträd. Vi höll på tre fyra timmar med att klättra upp och nerför stegar. Sedan for jag hem och rustade mig och så for jag på dans på Klippan och den kvällen, du skulle sett, jag dansade nog det snabbaste jag gjort i hela mitt liv. Man måste nog va lite knäpp för att dansa så som vi gjorde, Anne-May och jag då. När jag vaknade följande morgon kände jag mig stark som Fantomen.
Anne-May var Anne-May Pehrsson från Tranvik.
– Att hon hann med i svängarna, jag förstår det inte. Hon var lika snabb som jag. Anne-May är ju en rejäl bondkvinna, det märks, men hon har krafter kvar i kroppen, minsann.

Kvinnornas man
Det är om kvinnor man ska tala när man talar med Birger. Han tycker om dem. Han vill hålla i.
Ute på backan gör han en parodi på gamla tjocka gobbar som dansar shake. Han är obetalbar. Han avslutar med en hög spark rakt upp i det blå.
Nej, styrdans ska det vara. Och kvinnonamnen flödar förbi när han berättar om alla danskvällar han är med om. Han prisar Kerstin och Kerstin K och Doris och Stina och Marita och Maj-Lis – det är omöjligt att hålla reda på alla.
Fast Kerstin, hon utan någon mer bokstav, det är hon som är kärestan, särbon. Det går att få ur honom småningom att hon heter Kerstin Björkvall och hon bor i Hallstavik i Sverige.
– Det är en fantastisk kvinna det, som står ut med mig. Det är svårt att va ihop med mig.
Uppemot ett 20-tal kvinnor har han nära kontakt med. De är kompisar och danspartners. Helst dansar han med singelkvinnor, så ingen gubbe blir svartsjuk.

Sju i bilen
På somrarna far han runt med sin Cadillac och plockar upp dem till dansen på Prästö.
– Som mest har jag haft sex kvinnor i bilen, min dröm är att skjutsa på sju. Sju är mitt lyckotal – jag är beredd att ta mina böter bara det någongång kan åka sju kvinnor i min Cadillac.
Ibland är han så ivrig att komma igång med dansen att han missar både avtagsvägar och att betala inträde.
– Vila? Det får man göra i pausen. Jag dansar alla danser. Snart har jag dansat mig svettig och måste torka.
I finbilen förvarar han en hårtork. Den kommer till pass i pauserna. Han blåser sig torr och fin ute i tamburen och gör sig redo sväva ut på dansgolvet med nästa dam.
– För att få dansa ska en karl vara ren, schysst och nykt, brukar jag säga.
Motionsdanser blir det ännu ibland på onsdagar och till helgerna bjuder han upp på Klippan, Solbacka eller Breidan.

Tv-fritt
Birger pratar bort oss. Vi står utanför garaget med fin utsikt ner mot sjön, Orrfjärden, och han berättar om vårens fortskridande i naturen, steg för steg. Allt följer han med.
Kring badplatsen har han byggt ett plank.
– Jag är ingen enstöring och inte blyg. Jag kan vara först ut på dansgolvet på Arken om det så är. Men nån gång vill man vara i fred.
Så får vi gå uppför trappan upp till det lilla loftet – ett charmigt krypin ovanför garaget.
– Här har jag allt jag behöver. Det är inte så mycket.
Ett fyrkantigt fönster fungerar som låtsas-tv. Någon annan tv har han inte.
– Här kan jag sitta och se ut. Och ser ni? Det är naturprogram hela tiden!

Uppfinnare
Det var som grävmaskinist han försörjde sig förr i tiden. Samtidigt var han intresserad av att uppfinna saker. Han hittade på en smal grävskopa, världens smalaste enligt honom själv, och han var med om att utforma midjestyrda maskiner.
– Under mina yrkesår körde jag slut på fem grävmaskiner på norra Åland.
Hela livet har han byggt. Det har blivit växthus, salteri, två stugor, båtar, garage och fyra halva båthus. Jo, de ville liksom aldrig bli färdiga.
Redan som ung började han träna med Arne Tammer, men det blev inte en kvart om dagen, som det hette i reklamen, utan en halvtimme varannan dag.
– Jag brukade säga åt mina kamrater att slå mig i magen med knytnävarna allt vad de orkade. Det var inga problem. Magen var hård som sten.
17 gånger skidade han Getaloppet. Nu fortsätter han att hålla konditionen på topp med dansen.
– Men jag börjar bli lat. Man får inga stanna upp. Det ska man se upp med. Mitt ideal nu är att leva som ett lejon – jobba hårt fyra timmar per dygn och vila 20 på det.

Kvinnor är allt
Småningom förkunnar Birger ett sanningens ord:
– Det är inte dansen utan kvinnan som är det viktiga. En del män är så trötta, men man är väl aldrig så trött att man inte orkar fara på dans?
Vad betyder kvinnorna?
– Kvinnorna betyder allt.
Men – varför är det så viktigt för dig att bli omtyckt av dem?
– Det är inte viktigt. Det viktiga är att de inte tycker illa om mig.
Vad äter du för att hålla dig så vigulant?
– Broccoli är bra för prostatan, annars vanlig mat bara.
Vågar jag fråga – varför har du hästsvans?
– Jag tror jag var indian i ett tidigare liv. Jag gillar hår, det långa håret är liksom en protest tillika.
Är du alltid glad?
– Nej , nej, inte har jag varit förskonad från allt elände genom åren. Man får låta saker och ting gå över. Glömskan är nyttig ibland.

Dagböcker
Han visar upp en packe dagböcker. Han har skrivit varje dag sedan 1972 och har för skrivstunderna tillverkat en specialbricka i trä för att spiralhäftena ska ligga still när han präntar på om arbete, träning och dans.
Han har tid att tänka och skriva.
– Men slutet ids jag inte tänka på. Och det behöver man ju inte heller.

Vigaste
Mitt på golvet i sitt lilla krypin börjar han vicka på höften igen. Han har nog lite svårt för att sitta still.
– Lambada är roligt. Jag brukar träna lambada i garaget. Jag är vigaste karlen på Åland!
Handslaget är fast. Leendet hjärtligt!

Fotnot: År 2010 spelade Bolle Högnäs in en film om Danskungen. Den finns att köpa i bokaffärer, på Salt och på Ålands museum.



Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax

tfn 528 451