DELA

Björn tröttnar aldrig på läraryrket

Björn Lindqvist fyller 50
Namn: Björn Lindqvist.
Född: Den 8 augusti 1960 i Mariehamn.
Bor: I Mariehamn Dalbo.
Yrke: Lärare i fysik och matematik på Ålands lyceum.
Familj: Frun Annika och barnen Lisa 22 år, Anna 18 år, Alva 15 år, Arvid 12 år samt hunden Milton.
Födelsedagen: Firas med inbjudna gäster.
Vi träffar Björn Lindqvist i hans hem i Dalbo, inte alls långt ifrån hans barndomshem på Åsvägen. Under ett vikariat efter studenten fick han smak för läraryrket: nu har han jobbat som lärare på Ålands lyceum i sexton år och före det tio år i Kyrkby högstadieskola.
– Under vikariatet upptäckte jag hur roligt det var att undervisa och ha med ungdomar att göra. Mitt första val var egentligen gymnastiklärare, men det var för svårt att komma in på den utbildningen. Då fick jag bli lärare i matte och fysik istället. Det är två ämnen jag alltid trivts bra med under min skoltid, så det passade bra också.
Björn har varit sportintresserad hela sitt liv, i synnerhet av fotboll. Han spelar själv veteranfotboll och har även jobbat som tränare.
– Nu har jag inga träningsuppdrag längre. Även om det var roligt tog det upp ganska mycket tid, så det känns skönt att slippa det nu.


Från USA till Åbo
Hösten 1979, efter studenten, åkte Björn till USA för att arbeta. I fyra månader städade han kontorsrum på en ö utanför Floridas västkust.
– Det var arbetsförmedlingen som ordnade arbetsresor dit, vi var runt trettio ungdomar från Finland som åkte.
Har du varit mycket i USA sedan dess?
– Nä, faktiskt inte. Det var ju ett behagligt liv då. Det var ganska lätta pengar och så var vi många ungdomar som bodde där med egen pool och fint väder. Ofta jobbade man från tre på eftermiddagen till nio-tio på kvällen. Då kunde man gå ut och festa efter jobbet och sova länge på dagarna.
Följande höst började Björn studera till lärare i Åbo.
– Jag trivdes jättebra i Åbo, vi var många ålänningar som läste där samtidigt. Första åren blev det mycket nöjen och fester. Hela grejen att komma bort från Åland och bli lite mera självständig var en skön upplevelse.
Efter utbildningen fick Björn jobb i Kyrkby högstadieskola, samtidigt som han färdigställde sin avhandling.
– När avhandlingen var klar fick jag ordinarie tjänst. Det kändes skönt att få det avklarat. Vanligtvis brukar jag ha svårt att få saker slutförda men avhandlingen fick jag åtminstone färdig direkt


Värt mödan
Efter tio år i Kyrkby blev en tjänst ledig vid Ålands lyceum. Björn trivdes bra med kollegorna i högstadiet och hade inte haft några tankar på att byta arbetsplats, men kände att han måste prova nu när tjänsten stod öppen. Efter en ansökan och därefter ett års provanställning var tjänsten hans.
– Den första tiden var rätt arbetstung. Vi hade småbarn då och det var först när de somnat som man kunde börja med förberedelserna inför morgondagens lektioner. Ofta satt jag från nio-tiden fram till midnatt och jobbade. Nu har jag fått rutin på sysslorna och kan vara beredd när arbetet hopar sig.
Blir du någonsin trött på läraryrket?

– Ytterst sällan. Vi har så otroligt fina elever på lyceet, jag har aldrig problem med dem. Visst kan man tycka att det är mycket att göra ibland. Som lärare har man alltid yrket med sig: man sitter hemma och rättar prov sent på söndagskvällarna och har alltid något som gnager i huvudet.
– Men det känns ändå rätt och som att det är värt mödan. Det bästa är att se den där aha-upplevelsen i elevernas ögon när jag gått igenom ett stoff och de plötsligt förstår hur det fungerar. Just den sortens feedback piggar upp ordentligt när man får den.
När Björn vill koppla av gör han det på stugan i Tranvik som han själv byggt.
– Det är en fin plats och jag är gärna där så mycket jag hinner. Just nu är barnen i den åldern att de inte alltid vill vara där så mycket, men man får försöka få det att funka ändå.
Vad har du för planer för resten av semestern?
– Jag ska försöka njuta av dagarna som är kvar. Det brukar bli att man droppar in någon timme på lyceet då och då under sista veckan före jobbet: det finns alltid saker att förbereda och planera inför terminsstarten.

Axel Kronholm



Foto: Fredrik Törnroos