Bakning är Eivors sätt att skapa
Eivor Sundman fyller 50
Namn: Eivor Linnéa Sundman, född Grönqvist.
Född: Den 5 februari 1961 i Borgå landskommun.
Bor: I Sund Finby.
Yrke: Sjuksköterska på Godby läkarmottagning.
Intressen: Drar tjejgrupper sedan 11 år tillbaka på ungdomslokalen Klippan i Finby samt att koka, baka, städa och skjutsa på ungarna.
Familj: Make Karl-Erik, barnen Jennifer, född 1987, Jimmy -89, Janina -91, Jeanette -93, Johnny -95 och Julius -97.
Födelsedagen: Firas i Uppsala, men bjuder sig själv på en Kinaresa i mars.
När vi svänger in på gården hemma hos Eivor Sundman vinkar hon glatt i fönstret. Hon arbetar som sjuksköterska i Godby där hon varit ända sedan 1986. Hon kom till Åland som 19-åring från Borgå.
– Jag hade tänkt att jobba här en tid och sedan eventuellt fortsätta till Sverige, Norge eller Danmark eftersom jag inte hade varit så långt utanför Borgå innan jag kom hit. Men så blev det inte. Åland är ett paradis och människorna här jättetrevliga, vänliga och hjälpsamma så jag trivdes så bra att jag stannade här.
På sin tjugonde födelsedag blev hon tillsammas med Karl-Erik på Sabina i Mariehamn. Eivor började studera i Helsingfors på Svenska sjukvårdsinstitutet. Samma år som hon blev färdig med sina studier gifte hon sig med Karl-Erik.
– Det blev ingen bröllopsresa, Karl-Erik åkte ut på sjön där han jobbade som styrman och jag måste tillbaka till Helsingfors. Vi hade ett litet bröllop i Sunds kyrka med cirka 30 gäster på Jan-Karlsgården.
Den stora familjen
Jag ska ha sex vilda ungar när jag blir stor, hade Eivor sagt när hon var liten, och verkligheten blev densamma.
– Fast så farligt vilda har de inte varit. Det har bara varit roligt, säger hon.
Familjen består av sex barn och alla är födda med två års mellanrum och börjar alla på bokstaven J.
– De första namnen som min man och jag hade var Jimmy och Jennifer och så efter den tredje kunde vi inte sluta, det var väldigt behändigt när man märkte alla kläderna att alla hade samma initialer när dom bland annat fick ärva kläder av varandra.
Som gift med en sjöman fick Eivor ensam ta hand om barnen när han var ute. Det har dock aldrig varit ett bekymmer. Hon kommer från en sjömanssläkt och är van vid det.
– Maken kunde vara borta två månader i gången och då var det bara att ta tag i allt. Barnen fick komma med om de så var till tandläkaren eller till gynekologen, berättar hon med ett leende.
Tjejgrupper
Eivor håller tjejgrupper ute i Sund på ungdomslokalen Klippan tillsammans med Desirée Zetterman. De har hållit på sedan år 2000.
– Det började med att det var lite strul bland tjejerna som gick i sjätteklass, och just då ordnades det så passligt en veckoslutskurs för tjejgruppsledare av Folkhälsan. Man får väldigt mycket tillbaka när man jobbar med unga tjejer.
– Jag samlar på kloka ord och lärorika berättelser och sedan diskuterar vi dem i tjejgrupperna. Ibland pratar vi bara i två timmar, ibland pysslar och leker vi.
Utmärkelser
Under ljusare delen av året brukar Eivor vara i kiosken på Sportkila i Sund under matcher och cuper.
– Alla som har eller har haft barn inom fotbollen här har nog sett mig där.
Hon fick pris som Årets idrottskompis på idrottsgalan 2009.
– Just då var det nervöst att försöka hålla ett tacktal inför flera hundra personer men det kändes ändå kul efteråt.
En annan uppskattad händelse var då president Tarja Halonen var till Sund som då var värdkommun för hennes besök. Desiréeoch Eivor fick följa med på rundvandringen i Bomarsund och informera presidenten om deras arbete. Senare på kvällen bjöds det på middag på Jan-Karlsgården med presidenten och hennes följe.
– Det var mer nervöst att hålla ett oförberett tacktal på idrottsgalan än att träffa presidenten, säger hon.
Hon berättar att då presidenten var inrikesminister var hon den som satsade pengar och gjorde det möjligt att starta tjejgrupper.
Men det är inte allt, Eivor fick även en inbjudan år 2007 till Helsingfors där hon fick Finlands vita ros av presidenten i fråga. Hon vet att det är kommunerna som skickar in förslag på personer till Helsingfors men inte vem som föreslagit henne inför kommunen.
– Jag är skyldig någon ett jättestort tack. Det var en jättefin upplevelse och ett fint minne för livet!
Firandet
Eivor har planerat in en resa till Kina med några stopp i Japan och ett i Sydkorea. Så något kalas det blir de inte i år.
– Jag har läst om Kina och tycker om kinesisk mat, det är de enda jag vet om Kina hittills, säger hon och skrattar. Det blir en 15 dagars resa där vi också ska åka med en kryssningsbåt. Jag har redan haft 20, 30 och 40 års kalas.
Hon har stora förväntningar på resan och tror att det var ett bra beslut.
Rätt inställning
Hon är nöjd över sitt liv och det hon har åstadkommit genom åren. Mycket handlar om inställning. Ofta ses hon med en elvisp i handen.
– Det är nog så de flesta ser mig. Det har alltid sprungit mycket människor hos oss och det är jätteroligt. Barnens kompisar uppskattar kakorna och de brukar alltid fråga om jag har bakat eller vad det är för middag. Jag tror att alla har ett behov att skapa något och bakningen är mitt sätt att skapa och koppla av.
