Han är välkänd för många, Sixten Jansson, även kallad Pop-Sixten och ”Lumparlands egen Joel Pettersson”. Nu har han cyklat till butiken från hembyn Svinö. Butiken, Matboden, det är Lumparlands själ, det tycker han.
– Nu är jag gamla gobbin, skrattar han. Jag är 65 år och gick i pension i höstas.
Målar du fortfarande?
– Nog ska jag spänna upp ett akvarellpapper småningom igen. Jag ska fortsätta måla blommor, men kanske inte blommiga kaniner, trots att de sålde bra. Jag hade en utställning med blommiga kaniner och nästan alla tavlor såldes. Så jag brukar säga till alla riktiga konstnärer att de ska måla blommiga kaniner.
Bor du uppe i ”Sixtens lada”, det stora röda huset?
– Nej, det är många som tror det, men jag bor i en bit från vägen. Vet du att Tove Jansson bodde i min by en sommar? Hon bodde i Nordlunds bagarstuga och en gång blev hon så rädd för en tjur att hon klättrade upp i en tall och kunde inte komma ner igen.
Vad gör du på dagarna numera?
– Jag läser historiska romaner och så ska det komma folk och sätta en bastuspis på plats.
Nu får du hälsa också.
– Då hälsar jag till alla gamla arbetskamrater på Emmaus i stan, där jag jobbade i 14 år.

Text och foto:
Kiki Alberius-Forsman