Tid som aldrig kommer tillbaka
Dagens ålänning Michael Sjöberg, 39, är ute på söndagspromenad med en flicka i barnvagnen.
Vad heter hon?
– Titta på skylten!
Där står det Ninni och datumet 27 mars 2007. Hur har det första halvåret gått?
– Bra. Det är en ny erfarenhet för mig. Jag hade gått på Folkhälsans föräldrakurs, varit till BB och tittat och så. Jag sökte mycket information på nätet. Och jag gick med i en pappagrupp. Från början var vi 8-9 som alla hade fått barn i mars. Sedan blev det 4-6 som var aktiva. Alla har mycket att göra, då är det svårt att få tiden att passa.
Har du fått nya perspektiv?
– Visst. Meningen med livet behöver man inte fundera på längre. Det är det här, och det är bara positivt. Och det här är tid som aldrig kommer tillbaka. Jag skulle vilja vara mera hemma. Jag tog ut pappaledigheten direkt och var med på BB. Sedan blev det fyra veckors föräldraledighet. Att ta hand om barnet är ett heltidsarbete, och det räcker inte med åtta timmar.
Vad gör du när du inte är med dottern?
– Jag är vaktmästare på Transmar. Gabriella, min fru, är lärarinna på Vikingaåsen.
Har du någon hobby som du fått ägna mindre tid åt sedan du blev förälder?
– Förr ägnade jag mycket tid åt LAN-partyn och sånt, jag meckade mycket med datorer. Men det hade jag bestämt mig för att sluta med redan innan jag blev pappa.
Var du LAN-pionjär på Åland?
– Det skulle jag inte säga. Jag arrangerade LAN-partyn med Sebastian Holm, men det var ett gäng som började före oss. Det var före Counter-strike, man spelade strategispel i mindre grupper. Som mest hade vi 140 personer med. Nu när folk har bredband sitter de hemma och spelar i stället.
Någon du vill hälsa till?
– Föräldrarna och svärmor.
