”Jag är nog en riktig hundvän”
Dagens ålänning träffar vi utanför St. Görans kyrka i Mariehamn. Där promenerar hon leende i solskenet tillsammans med sin hund. Hunden hoppar ivrigt upp för att bekanta sig med Nyans reporter. Efter lite nosande får reportern godkänt.
Vad heter denna glada hundägare då?
– Inga Hardal.
Var bor du?
– Jag bor här i Mariehamn. Precis här intill faktiskt.
Vad heter hunden?
– Hon heter Katja och är en dvärgschnauzer. Hon är 1,5 år gammal.
Har du haft hund länge?
– Ja. Jag är nog en riktig hundvän. Det var bara under den tid som jag jobbade i Sverige och reste en hel del hit till Åland som jag lät bli att ha hund eftersom det är ganska besvärligt med karantänsbestämmelserna. Innan jag och min man skaffade Katja så hade vi en annan dvärgschnauzer men den blev ormbiten och förolyckades. Det var tragiskt och vi sörjde länge. Men vi kunde inte vara utan hund. En gång hundägare, alltid hundägare.
Vad sysslar du med i övrigt?
– Jag är en glad pensionär så jag gör inte så himla mycket. Jag sköter om hushållet där hemma och hjälper min handikappade man. Sen går jag på vattengymnastik och så är jag naturligtvis ute och motionerar med Katja titt som tätt.
Vad jobbade du med före du blev pensionär?
– Jag jobbade som sjuksköterska i Sverige. Men det är länge sedan. Jag blev pensionerad 1998.
Vart är du på väg för tillfället?
– Till Röda kors-gården på ett ärende. Jag sitter med i Röda korsets damkommitté.
Du får hälsa också.
– Då vill jag skicka varma hälsningar till mina tidigare klasskamrater Dodo, Birgitta och Carita. De bor allesammans här i staden och är också pensionärer.
