”Jag är en friluftsmänniska”
Kung Bore har abdikerat från sin tron. Snön smälter i rask takt när Nyan träffar Eva Sölgén på en cykelväg i Mariehamn. Men det grå februarivädret bekommer inte henne. Hon har precis varit och rastat sin väninnas lapphund Tiila i hundrastgården vid Nabben.
– Den är mycket fin, och har ett mycket fint lynne trots att den bara är nio månader. Jag är väldigt begeistrad över det.
Hur funkar det att vara ut och rasta hunden när det är sådant här grått väder?
– Det funkar alldeles perfekt för jag är en friluftsmänniska. I dag har jag först promenerat mellan nio och elva med Tiila, sedan hade vi paus några timmar och sedan for vi till Nabben.
– Det har med min personlighet att göra. Jag är född i Norge, och vi var alltid ute när vi var små. Norrmännen klagade aldrig över vädret. Jag var liten när vi bodde i Norge, sedan växte jag upp och studerade i Finland.
Hur hamnade du här på Åland till sist?
– Finlands största äktenskapsmarknad kallas för Kåren. Det är Åbo Akademis student-disco-restaurang. Där träffade jag min man, som är ålänning, under studietiden och på den vägen blev det sedan att vi kom hit.
Det måste vara kul att ha erfarenheter från olika delar av Norden?
– Jo, det har varit mycket berikande. Man har gått över kulturgränser, och när man går över kulturgränser får man en annan livssyn, värderingar och flexibilitet. I Finland gick jag i svenskspråkig skola, men omgivningen var finskspråkig, och sen har jag den norska anknytningen också.
Så får du hälsa till någon.
– (Skratt) Oj, det blev lite svårt det här. Jag hälsar till Tiilas matte Rebecka.
