DELA
© Nya Åland

Den soliga delen av Linden är min

Bror Husell träffar vi på isen nedanför Linden.
– Jag putsar och skrapar bort gammal färg för att kunna måla på nytt.
Är det praktiskt att jobba från isen?
– Jo, det går bra. Vi är två stycken som jobbar, vi började idag. Jag har bara funderat förut.
Är du frivilligarbetare eller….?
– Ja inte står jag på lönelistan. Nej, men jag är delägare i Linden, den soliga delen är min.
Vad gör du annars då?
– Jag är pensionär, jag är snart åttio år. Men jag har inte haft tid att åldras, sånt har jag sprungit ifrån.
Vad gör du som pensionär?
– Linden är skötebarnet. Sen tar jag och min dotter och hennes man hand om tre hästar. Jag mockar och utfodrar dem varje morgon.
Har hästintresset kommit på äldre dagar?
– Det kan man nog säga. Men vi hade många hästar medan vi bodde i Spanien.
När flyttade du därifrån?
– Det är väl en fem-sex år sedan. Du ser, jag fick borrelia och i sviterna av det har jag lite svårt med minnet, både korttidsminnet och långtidsminnet skadades, det är irriterande. Nog är det bra att ha dåligt mine ibland, men då man inte kan välja när.
Vad tycker du om att sjöfågeljakten är tillbaka då?
– Jag tycker nog att antal gudingar man skall skjuta låter mycket. Två per gubbe skulle vara lagom. Nog har jag också lagt ut vettar i mina dagar, men då sköt vi en två-tre per kök. Det var bra speciellt under kriget att dryga ut kosten med.
Vem vill du hälsa till?
– Mina två barnbarn Juli och Miriam. De hälsar och kramas och kommer till mig så sparkkälken är trasig. De brukar sova över hos oss från fredag, de är så rara.

Karin Erlandsson

karin.erlandsson@nyan.ax