DELA
© Nya Åland

”De minns min dagismat”

Anne-Maj Kalman är på väg till Mariehamns begravningsplats tillsammans med dottern Marika Österlund-Jansson och barnbarnet Milo Jansson, 3 år. Det är söndag efter allhelgona och nu ska lyktorna tändas på Milos morfars grav. Dagen före placerades enbart ljus ut.
Anne-Maj är känd och ihågkommen av många, många forna dagisbarn som ätit hennes goda mat på det lilla daghemmet Blåklockan på Östra Skolgatan i Mariehamn. Också många föräldrar kommer ihåg hennes mat som enligt barnen oftast var godare än maten de serverades hemma.
Hur många år lagade du mat åt dagisbarnen?
– 18 år, hela tiden på Blåklockan.
Händer det att du får beröm av tidigare dagisbarn?
– Ja, det händer ofta att de kommer fram och säger hej och tackar för den goda maten. Så jag tycks nog vara ihågkommen!
Vad var viktigast för dig under åren i dagisköket?
– Jag ville att det skulle vara så hemlikt som möjligt. Dörren till köket stod alltid öppen och barnen kunder komma och gå som de ville eller bara sitta ner och prata en stund.
Anne-Maj gick i pension 2001.
– Min man blev pensionär då och jag tyckte att vi kunde ha den tiden tillsammans.
Så då var det han som fick äta din goda mat?
– Jo, men det hade han nog fått göra tidigare också.
I handen håller Anne-Maj två små fina mörka lyktor med blått glas som ska tändas på graven.
Vad betyder allhelgonahelgen för dig?
– Att minnas sånt som varit och de nära och kära som är borta i dag. För oss är det en tradition att besöka allhelgonagudstjänsten i Jomala kyrka, så det har vi gjort också i år. Vi är så gammalmodiga att vi firar allhelgona, inte halloween.
Och till slut – vem vill du hälsa till?
– Till alla vänner och bekanta. En särskild hälsning går till Milos storebror Luka, 6 år.

Annika Orre

annika.orre@nyan.ax